Abakavir och lamivudin i kombination med efavirenz eller atazanavir vid behandling av HIV. : En jämförande litteraturstudie om effekt och säkerhet

Sammanfattning: Introduktion Under början av 1980-talet uppmärksammades ovanliga tumörer och infektioner hos unga män som vanligtvis drabbar personer med nedsatt immunförsvar. Forskargrupper i Frankrike och USA upptäckte 1983 och 1984 ett nytt virus som fick namnet humant immunbrist virus (HIV). En infektion av HIV fortlöper under många år asymtomatiskt och det är först när immunförsvaret är försvagat som symtom börjar märkas. Första läkemedlet som godkändes för att behandla HIV presenterades 1987 och dödligheten i följdsjukdomen Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS) minskade drastiskt. Under 1996 infördes en ny behandling i form av kombinationer av tre eller fler läkemedel, som kom att kallas antiretroviral terapi (ART). Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på om det finns någon skillnad i effekt och säkerhet för ART-kombinationerna abakavir-lamivudin-atazanavir/r (ABC+3TC+ATV/r) och abakavir-lamivudin-efavirenz (ABC+3TC+EFV) som rekommenderas till tidigare obehandlade HIV-patienter. Metod Denna litteraturstudie baseras på nio originalartiklar hämtade från databasen PubMed mellan 19 januari och 7 februari 2016 med sökorden abacavir, lamivudine, atazanavir, efavirenz och efficacy, med begränsningarna english, clinical trial, adult: 19+ years. Antalet träffar sorterades utifrån inklusions- och exklusionskriterierna, att studierna undersökt effekt och säkerhet hos båda kombinationerna ABC+3TC+ATV/r och ABC+3TC+EFV i första hand eller mot andra kombinationer eller i monoterapi i andra hand, studierna ska ha pågått i minst 48 veckor och deltagarna ska ha varit 16 år eller äldre. Resultat och diskussion Nio studier uppfyllde inklusionskriterierna, åtta av dem var randomiserade. Fem av studierna jämförde båda kombinationerna och ytterligare fyra studier inkluderades som studerat en av kombinationerna mot andra kombinationer eller i monoterapi.Studierna påvisade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kombinationerna. Antalet patienter som uppnått virushalt under gränsvärdet 50 kopior/ml var i åtta av nio studier fler än 70 %. Biverkningarna redovisades på olika sätt hos studierna, några av dem visade vilka som förekom mest och andra på enstaka metaboliska förändringar.Att studierna inte kunnat påvisa någon signifikant skillnad i effekt eller säkerhet kan vara en faktor som gjort att de valts till förstahandsval för patienter som tidigare inte behandlats med ART. Endast fem studier hade jämfört båda kombinationerna vilket gjorde att studier som jämfört en av kombinationer mot andra kombinationer eller i monoterapi inkluderats för att kunna jämföra effekten hos ART-kombinationerna. Säkerheten hos studierna redovisades på olika sätt vilket gjort att en jämförelse mellan preparatens biverkningar och tolerans varit svår att göra. Slutsats Ingen statistisk signifikant skillnad i effekt och säkerhet mellan kombinationerna har kunnat visas. Fler än 70 % av patienterna uppnådde virushalt<50 kopior/ml efter 48 veckors behandling. Behandlingen tolererades av de flesta av patienterna och biverkningarna mellan kombinationerna skiljde sig inte åt.