Medierad mobbning : Åttondeklassares gestaltning av mobbning under medierade livsvillkor

Sammanfattning: I denna uppsats presenteras en kultursociologisk analys av åttondeklassares noveller på temat medierad mobbning, ett begrepp som konstruerats i för studiens syfte: att undersöka mobbning under medierade livsvillkor för barn  och ungdomar. Mot bakgrunden av en tvärdisciplinär genomgång av psykologiska, pedagogiska, sociologiska och medie- och informationsvetenskapliga perspektiv och dess brister så föreslår detta arbete en utgångspunkt, tillika ett metodologiskt bidrag där elever själva får gestalta medierad mobbning genom novellförfattande, en socialpedagogisk approach som bygger på reflektioner kring den kvalitativa intervjun som metod, tillsammans med forskning som använder sig av reader-response. Utifrån flertalet teoretiska utgångspunkter konstrueras ett ramverk som gör kunskapsproduktion om barn och ungdomars livsvärldar möjlig genom kreativt skrivande, då genom användandet av William Corsaros tankelinjer om kamratkulturer och tolkande reproduktion, då tillsammans med Paul McLeans sociologiska diskussion om aktör, nätverk och kultur. Utifrån en diskussion om etik och kunskapsteori diskuteras även betydelsen av handllingars intentioner och konsekvenser, för att motivera en tolkning av Arendts perspektiv på våld, och hur detta kan ses som ett sociokulturellt instrument som sker inom ramen för mobbning, snarare än att mobbning likställs med ett mer oprecist våldsbegrepp. Genom en tematisk analys som bygger på en databearbetning genom användandet av diskursiv psykologi så presenteras diskursiva mönster i hur mobbning i medierad form, dels hur det definieras och vilka ramar och repertoarer som ingår enligt författarna själva, men även relationen mellan skolan och online som miljöer, likväl som möjligheter och risker med medialiseringen med fokus vid mobbning som fenomen. Analysen av novellerna visar att medierad mobbning bygger på en rad repertoarer där kommunikationsteknologi och digitala verktyg används för att förstärka detrimentär social interaktion, så som att skapa nya konton när man som förövare blir blockerad, att spridningen av media genom en mer epidemisk rörelse ökar styrkan hos en handling, och att rykteskonton kan möjliggöra mobbning där denna centraliseras till vad som kan liknas vid en kamratkulturs tolkning av skvallerpressen. Novellerna visar även en kontinuerlig rörelse mellan skola och online, där det som börjar på sociala medier kan fortgå eller ge effekt i skolan, och vice verka, tillgängligheten till offret utökas. Även så sker mobbning helt utanför skolan, det vill säga att den är medierad och kan vara oberoende av skolmiljön och de kamrater som existerar inom dess ramar. Sett till möjligheter och risker så lyfts en tydlig diskursiv riktning där mobbning generellt ses som ofrånkomligt, och man ger uttryck för att säga ifrån är något stigmatiserat inom kamratkulturer, och att vuxna sällan gör något. Detta leder, enligt novellerna till strategier som undvikande och flykt, men även så gestaltas självskadebeteende och självmord som ett rimligt, och ibland även det enda, till och med lyckliga slutet. Novellerna ger en unik inblick i hur mobbning under medierade livsvillkor förstås av högstadieelever, och visar på att vår förståelse av mobbning ofta begränsas av forskningsfältets förförståelse. När dessa elever träder in i rollen som författare i syfte att bidra med sitt perspektiv synliggörs en reflektion, som genom en kultursociologisk analys bidrar med en bredare förståelse för mobbning och dess komplexitet. Detta arbete är ett försök till att visa på hur verksamma forskare, pedagoger, och även vuxna i allmänhet, kan närma sig mobbning ur ett barn- och ungdomsperspektiv utan att begränsa möjligheterna för dem som begreppet berör att gestalta sin upplevelse.