En medveten undervisning? : Lågstadielärares strategier för att möta utmaningarna med att föra en genusmedveten religionskunskapsunderviningen.

Sammanfattning: Tidigare forskningsstudier presenterar resultat som visar på att kunskapskraven för religionskunskap skiljer sig från läroplanens övergripande uppdrag (Anderström, 2017, s. 13, 125). Denna studie har med utgångspunkt i det ovannämnda genomförts med målet att öka kunskapen rörande hur lågstadielärare undervisar i religionskunskap utan att påverka elevernas framtida genustänk negativt. Studien syftar således till att undersöka lågstadielärares synsätt till att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning. För att besvara studiens syfte finns två frågeställningar. Den ena rör de utmaningar som lågstadielärare ser till att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning och de andra de strategier lågstadielärare beskriver att de använder för att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning.   För att besvara studiens syfte och två frågeställningar består studien av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lågstadielärare från olika kommuner i Mellansverige. Intervjuerna har sedan transkriberats och tematiserats med hjälp av en tematisk analys för att kategorisera datamaterialet. Vid analysen av det insamlade empiriska materialet används tre teoretiska utgångspunkter. Hirdmans genussystem och genuskontrakt används för att undersöka hur lärare ser på genus. Jacksons tolkande ansats används som redskap för att kunna identifiera vilka strategier lärarna använder sig av i sin religionskunskapsundervisning. Slutligen används ramfaktorteorin för att kunna kategorisera studiens datamaterial kopplat till de utmaningar som lärarna menar finns i att föra en genusmedveten undervisning i religionskunskap.   Resultatet som framkommit i denna studie visar på att det finns flera utmaningar i att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning. De utmaningar som majoriteten av respondenterna nämnt under sin respektive intervju har tematiserats i följande underteman - genusfällor, elevernas ålder, elevernas förståelse, hemmet påverkan, timplanen samt patriarkala religioner. Respondenterna berättar att de möter dessa utmaningar med hjälp av fler olika strategier. De strategier som flest respondenter talar om har tematiserats enligt följande – genusmedvetna diskussioner, inkludera genus, kvinnliga representanter, ämnesinnehåll, kollegialt arbete samt ändring av schema. Flera respondenter poängterar vikten av att ha ett allmänt genussynsätt i sin undervisning för att förhindra skapandet av könsmönster. Det går således att genomföra religionskunskapsundervisning utan att påverka elevernas framtida genustänkande negativt, trots att kunskapskraven skiljer sig från läroplanens övergripande uppdrag ur flera aspekter.