Högläsning bidrar till mer än lugn och ro : Förskollärares beskrivningar och arbetssätt med högläsning relaterat till barns språkutveckling i förskolan

Sammanfattning: Sammanfattning Tidigare forskning visar att barn som får erfara och uppleva högläsning med tillhörande samtal ges möjlighet till att utveckla sin litteracitet i högre grad än barn som inte blir höglästa för. Det är därför betydande att pedagoger på förskolan arbetar aktivt med högläsning för att erbjuda alla barn läsupplevelser på förskolan och att barnen ges möjlighet att tycka och tänka om bokens innehåll. Det framgår däremot inte hur pedagoger ska arbeta för att möjliggöra givande och utvecklande boksamtal med barnen. Även våra egna erfarenheter antyder att högläsning på förskolan ibland används slentrianmässigt och inte utifrån ett språkligt syfte.  Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver hur högläsningen påverkar barns språkutveckling, men även hur förskollärare skildrar sitt arbete med högläsning i förskolan.  Den här studien är kvalitativ och utgår från en fenomenologisk forskningsansats. Self reports har använts som datainsamlingsmetod, vilket är intervjuer i skriftlig form med frågor som lockar respondenterna att svara utförligt. I studien deltar 18 förskollärare från samma kommun. Genom vår analys och bearbetning av datainsamlingen framkom de fyra huvudkategorierna; Förskollärares beskrivningar kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling, Förskollärares arbetssätt vid högläsning, Organisation och Utmaningar för högläsning i förskolan, som är kopplade till studiens syfte och frågeställningar.  I resultatet framträder det dels att förskollärare beskriver att högläsning har betydelse för barns ordförråd, men även att deras fantasi och föreställningsförmåga utvecklas genom att lyssna till böcker. När det gäller förskollärares arbetssätt visar resultatet på betydelsen av en stöttande pedagog som kommunicerar och interagerar med barnen. Resultatet visar också på en del organisationsaspekter såsom möjligheter till planerad respektive spontan högläsning, hur böcker väljs ut och läsmiljöns påverkan. Det framgår även att det finns en del utmaningar kopplat till högläsningen som exempelvis tidsbrist och att alla barn inte är vana vid högläsning.