Epistemiska resurser och ramar i fysikläroböckerna för gymnasiet

Sammanfattning: I arbetet genomförs en kvantitativ innehållsanalys av fysikläroböckeranpassade för kurs 1 i gymnasiet, med utgångspunkt ur det teoretiskaresursperspektivet (Redish, 2004). I detta perspektiv utgår man ifrånatt elever innehar distinkta, men med varandra associeradekunskapselement som, vid problemlösning och resonemang, aktiveras ochkombineras i stunden. Aktivering av kunskapselementen styrs av elevensepistemiska inramning, dvs elevens svar på frågorna: Hur skall jaglära mig här?, Vad räknas här som kunskap? och Vad förväntas jaggöra?. Enligt resursperspektivet ses olämpliga inramningar som endominerande orsak till elevers svårigheter att följa resonemang ochlösa problem. Upprepat användande av särskilda epistemiska resurser(kognitiva resurser om vad kun- skap är, och hur den skapas) kanstabilisera särskilda mönster av epistemisk inramning hos elever. Dåläroböcker har en betydande roll i undervisningen, är det sannoliktatt dessa i hög grad kan påverka elevernas tendenser till inramning.I studien jämförs, och analyseras läroböckernas användning avepistemiska resurser och deras tendenser till epistemisk inramning.Studien är omfattande och unik i sitt slag. Innehållsanalysens dataanalyseras genom korrespondensanalys och presenteras i form avkorrespondenskartor. Undersökningen påvisar relativt svaga, menstatistiskt säkerställda tendenser av epistemisk inramningläroböckerna emellan, men även gemensamma tendenser vad gäller denepistemiska inramningen i olika delar av läroböckerna. Bland annat kanen skiktning i epistemisk inramning mellan ämnesområden somklassificeras