Tomrummens territorialitet : en studie av tre urbana tomrums komplexitet

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Runt om i städer finns oklara och diffusa markområden som kan förbrylla människan. Det kan vara övergivna tomter och strukturer som inte längre används. Ändå är de en väsentlig del av stadslandskapet. Dessa till synes öde platser - de urbana tomrummen - är de stadsrum studien rör sig inom. På dessa platser finns det en mängd attribut som påvisar en typ av territorialisering signerade såväl individer som myndigheter. Denna studie undersöker därför de urbana tomrummen och dess territorialitet. För att skapa den förståelse som krävs för de urbana tomrummen menar studien att närvaro är av högsta betydelse. Därför är studiens metodval grundad på tillvägagångssätt som främjar denna närvaro. Empirin har skapats genom en fallstudie och använder såväl vandringsmetod som, mer konventionella verktyg som, dokumentstudie, intervjustudie och platsbesök. Med studien finns en förhoppning om att skapa en djupare förståelse för de urbana tomrummens territorialisering, komplexitet och hur de begrips av såväl användare som av kommunala tjänstepersoner. Tomrummen kan ses som biprodukter av den samtida stadens utvecklingstrender och ekonomiska omstruktureringar. De urbana tomrummen har en karaktär som är flytande och obestämd, och har i många fall en svag identitet i förhållande till stadens mer kontrollerade och tillrättalagda rum. Obestämdheten och den svaga identiteten medför att tomrummen ses som naturliga platser för exploatering, vilket synliggör deras skörhet. Trots den rådande planeringsdiskursen menar denna studie att det finns styrkor och värden som bör beaktas i framtida stadsförnyelseprojekt som gör anspråk på urbana tomrum. De urbana tomrummen påstås ha en låg komplexitet på grund av dess brist på resurser och positiva associationer. Studien visar dock det motsatta. Den territoriella komplexiteten varierar mellan de undersökta platserna men något som knyter dem samman är att komplexiteten är närvarande på samtliga. Att beskriva urbana tomrum som tomma och innehållslösa är med andra ord en förenkling och ger en felaktig bild av dem. Att knyta samman urbana tomrum med territorialisering bidrar med ett perspektiv som synliggör platsernas komplexitet och ger en mer nyanserad bild på de urbana tomrummen. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör hänsyn tas till tomrummens komplexitet för att eliminera risken att radera naturligt uppkomna värden som inte går att återskapa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)