Varför mönster? : En kvalitativ studie om matematiklärares uppfattningar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Jönköping/Högskolan för lärande och kommunikation

Författare: Pär Fredriksson; [2019]

Nyckelord: mönster; algebra; undervisning; elever;

Sammanfattning: Matematik är uppbyggt av olika områden som alla hänger samman. Ett av de viktigaste områdena är algebra som ofta inleds med mönster och talföljder. Algebra har varit, och är fortfarande, svenska elevers svagaste område visar resultat från internationella jämförelser. Det som påverkar elevers kunskaper är till stor del undervisningen i skolan. Undervisning påverkas av lärare som i sin tur påverkas av läroplanen. Studiens syfte är att ta reda på hur matematiklärare tolkar det som står i läroplanen om mönster, vad de ser för syfte själva med att undervisa om mönster och vad området innebär för dem. Eftersom svenska läroplanen till skillnad från andra länders läroplaner inte är så detaljstyrande kan innehållet uppfattas på olika sätt. För att undersöka lärares uppfattningar har studien inspirerats av fenomenografi. I resultatet presenteras nio olika kategorier som ämnar besvara studiens tre forskningsfrågor: ”Hur beskriver lärare mönster inom matematik?”, ”Vad uppfattar lärare för syfte med att undervisa om mönster?” och ”Hur tolkar lärare innehållet om mönster i läroplanen?”. Kategorierna är presenterade efter skillnader och likheter. Resultatet visar bland annat att lärare tolkar läroplanen som otydlig och att förståelsen för mönster kan vara en medfödd talang. Det har även framkommit att lärare ser flera syften med att undervisa om mönster. Det uppfattas vara positivt för både algebra, problemlösning och logiskt tänkande. I diskussionen vägs resultatet mot tidigare forskning och ett resonemang om styrdokument och läromedel förs. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)