Teambaserat arbetssätt inom Kronofogdens enhet Summarisk process:Succé eller fiasko?

Sammanfattning: Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget – målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten. Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden. Vi har genom besöksintervjuer med teammedlemmar, teamledare och enhetschef på enheten Summarisk process i Uddevalla tagit fram empirisk data. Dessutom har vi genomfört ett personlighetstest med teammedlemmar och teamledare. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin bestod av böcker, vetenskapliga artiklar samt interna dokument. Slutsats: Vår slutsats är att det teambaserade arbetssättet är lämpligt som arbetssätt för enheten Summarisk process i Uddevalla. Det finns faktorer som fungerar bra inom arbetssättet, detta är bland faktorerna: målsättningar, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Dock skall påpekas att även om dessa faktorer fungerar bra kan de alltid förbättras. Vi har dessutom identifierat några faktorer som fungerar mindre bra, så som: informationsvägarna och den negativa känslan av stress inom teamen. Genom insikt i vad som inte fungerar optimalt kan ändringar göras, detta för att göra arbetssättet ännu bättre.