Insamling och behandling av klosettvatten från slutna tankar i Södertälje : en utvärdering av massflöden och förbättringsområden

Sammanfattning: Källsorterande avloppssystem gör att resurserna i olika avloppsflöden kan tas tillvara. Särskilt klosettvatten innehåller näringsämnen som är viktiga att föra tillbaka till jordbruket. I Södertälje finns en anläggning som behandlar klosettvatten från slutna tankar och produkten används som gödsel. Hygieniseringen sker i två steg, först våtkompostering som höjer temperaturen och sedan ammoniakhygienisering genom tillsats av urea. För att våtkomposteringen ska fungera effektivt är det viktigt att klosettvattnet är så koncentrerat som möjligt, så att energiinnehållet är högt. Av denna anledning bör vakuumtoalett eller annan extremt snålspolande toalett användas. Våtkomposten i Södertälje har varit i drift sedan 2012 och det här examensarbetet har syftat till att utvärdera anläggningen. Det första målet var att kvantifiera massflöden av kväve och fosfor. Dock visade sig variationen i underlaget vara så stor att inga säkra slutsatser kunnat dras utifrån tillgängliga data. Osäkerheten visas med de 90% konfidensintervallen för in- och utgående totalmängder kväve och fosfor för åren 2014–2021. Ingående mängder upp­skattades till 0–170 kg P och 370–6200 N medan utgående mängder uppskattades till 60–280 kg P och 4000–23000 kg N. Ingående närings-koncentrationer tyder på att klosettvattnet i genomsnitt kommit från runt 100 personer per år, dock råder en stor variation och osäkerhet. Det andra målet var att uppskatta gasutsläpp från anläggningen. Osäkerheten i underlaget var som sagt stor vilket syns med det 90% konfidensintervallet som gick från -9 ton till 11 ton för kvävehaltiga gaser och från -4,4 ton till 20 ton för koldioxid, totala mäng-der utsläpp under åren 2014–2021. Resultat från litteraturstudien tyder på att utsläpp av metan och lustgas bör vara väldigt låga efter att urea har tillsatts vid behandlingen. Det är viktigt att lagring av produkten sker täckt för att förhindra ammoniakavgångar. Det tredje målet var att undersöka möjligheter att behandla andra substrat på våtkomposten, då den har kapacitet att ta emot mer material. Både säkerställande av leverans från slutna tankar samt anslutning av latrin från koloniföreningar har identifierats ha stor potential att öka kvantitet och kvalitet på inkommande substrat. Hantering av latrin­tunnor kräver däremot investering i en mottagningsanordning och om det skulle vara av intresse behöver alternativ och kostnader undersökas vidare. Latrin från koloniföreningar som samlas upp i slutna tankar, vilket är fallet hos två föreningar i kommunen, kan enkelt tillföras våtkomposten och bedöms kunna öka TS-halten vilket gör våtkomposteringen mer effektiv. Som sista del i arbetet har en provtagningsplan tagits fram för kontroll av latrin uppsamlat i slutna tankar. Flertalet aktörer är inblandade i anläggningen och ett kontinuerligt arbete krävs för att systemet ska fungera tillfredsställande. Det är därför av största vikt att de olika aktörerna både har tydliga rutiner och ett nära samarbete.