Tager du detta barn till din äkta maka? : En rättsvetenskaplig studie om barnäktenskap och skyddet i den svenska lagstiftningen

Detta är en Master-uppsats från Uppsala universitet/Teologiska institutionen

Sammanfattning: Varje dag gifts 33 000 barn bort globalt, sammanlagt beräknas 650 miljoner av världens kvinnor ha gifts bort innan de uppnått myndighetsålder. År 1981 undertecknade Sverige konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och konventionen började gälla samma år. CEDAW fastställer rätten att själv få välja med vem man vill ingå äktenskap samt att parterna ska vara minst 18 år vid tiden för giftermålet. Den 1 januari år 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag som ett steg i att stärka barns rättigheter. Barnkonventionen fastslår att konventionsstaterna är skyldiga att avskaffa skadliga sedvänjor, dit barnäktenskap hör. Som ett steg i att utöka skyddet för barn som riskerar bli bortgifta i utlandet infördes den 1 juli år 2020 ett utreseförbud i 31 a-i §§ (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Uppsatsen utreder vilken skyddsnivå Sverige, utifrån sina människorättsliga åtaganden, ska ge barn som riskerar att bli bortgifta i utlandet samt hur skyddsmekanismerna är utformade. Vidare utreds processen för att tillämpa utreseförbudet och vilka utmaningar som följer. För att skapa förståelse för det eventuella förtryck ett barn kan uppleva i samband med tillämpningen av utreseförbudet tillämpas Iris Marion Youngs teori om förtryckets fem ansikten i analysen.  Sverige ska enligt barnkonventionen och CEDAW till sin yttersta förmåga skydda barn från skadliga sedvänjor såsom barnäktenskap. För att vidareutveckla skyddet har bland annat ett utreseförbud införts i LVU. Resultatet visar att Sverige förvisso arbetar aktivt för att minska antalet barnäktenskap men att undantag gjorts för vilka resor som omfattas av förbudet. Frivilliga utlandsresor, där båda parter är minderåriga, omfattas inte vilket riskerar reducera barnens rättsliga skydd. Analys av förvaltningsrättens domar i mål rörande utreseförbud påvisar att barn som riskerar bli bortgifta i utlandet kan uppleva flera olika typer av förtryck, både från sin hemmiljö och staten. När staten fattar beslut som inskränker ett barns fri- och rättigheter för att skydda denne från att utsättas för skadliga sedvänjor är det av vikt att utreda hur det påverkar barnet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)