Om invandrarbarns känsla av sammanhang i mellanrummet mellan hemmet och skolan

Sammanfattning: SyfteVårt syfte är att försöka få ökad kunskap om varför skolor i så kallade invandrartäta områden har lägremåluppfyllelse än skolor i områden med större andel svenskfödda. Vi vill göra detta genom att titta närmare påhur barn till invandrade föräldrar upplever sin position mellan svenska skolan och familjer från andra länder.HuvudfrågaSkiljer sej KASAM för: 1) barn i svensk skola vars föräldrar är etniskt svenska, mot ) barn i svensk skola varsföräldrar har ett annat etniskt ursprung än svenskt?Metod och materialVi ägnar den första delen av arbetet till litteraturstudier och hypotesunderbyggnad. Mead och Faucault är i dennadel viktiga namn. Därefter försöker vi att testa våra antaganden empiriskt och har valt att göra en jämförandestudie som utgår ifrån Antonovskys KASAM-begrepp och med hjälp av ett till detta hörande livsfrågeformulär.Vi har använt utvalda delar av frågeformuläret som grund för intervjuer med sammanlagt 3 barn, indelade i grupper.ResultatMätt i KASAM upplever barn i svensk skola vars föräldrar är etniskt svenska inte mellanrummet mellan hemoch skola som märkbart annorlunda än barn i svensk skola vars föräldrar har ett annat etniskt ursprung änsvenskt.Betydelse för läraryrketUndersökningen handlar om hur känsla för sammanhang (KASAM) kan komma att skilja sig mellan barn tillsvenska och till utländska föräldrar. Undersökningen är explorativ men kan vara ett led i vidare projekt. Den kanvara av värde i debatten kring den sociala miljön på skolor i så kallade invandrartäta områden och även frågorrörande barns psykiska hälsa. Resultatet har även gett oss en anledning att ifrågasätta våra egna förväntningaroch bidrar således till ett medvetandegörande av våra förutfattade meningar och en motpol till negativaförväntningar. I detta ser vi att arbetet med uppsatsen bidragit till någonting mycket viktigt i vår utbildning ochvårt skapande av oss själva som kompetenta och yrkesutövare.