LABORATIONSSEKVENS MER ÄPPELJUICE : En utveckling av en lärarhandledning för en laborationssekvens som inkluderar en öppen laboration

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från KTH/Lärande

Sammanfattning: John Deweys teori “learning by doing” synliggörs i svenska läroplaner, exempelvis för Naturvetenskapsprogrammet, där samspelet mellan teori och praktiskt arbete betonas i examensmålen. Laborationer och experiment bör utgöra en central del i kemiundervisningen. När eleverna får möjlighet att utföra laborationer går dessa oftast ut på att eleverna ska följa detaljerade instruktioner som både talar om vad och hur de ska göra samt vilket resultat de ska erhålla. Sådana slutna laborationer anses i mindre utsträckning utveckla elevernas förmåga att arbeta naturvetenskapligt. I syfte att utveckla det naturvetenskapliga arbetssättet kan laborationer öppnas upp med avseende på de olika parametrarna; problem, metod och resultat. Arbetet med öppna laborationer speglar i högre grad hur forskare arbetar jämfört med slutna vilket ger eleverna en inblick och förbereder dem inför arbete i forskningsmiljö. Examensarbetet ämnade utveckla en lärarhandledning för en laborationssekvens som inkluderar en förberelselektion, den öppna laborationen Mer äppeljuice och en efterföljande lektion, med det övergripande målet att bidra med ett exempel på hur en lärare kan arbeta med öppna laborationer i undervisningen. I syfte att utveckla en lärarhandledning för laborationssekvensen följde och utvärderade författarna hur en kemilärare på gymnasiet planerade och genomförde laborationssekvensen med sin klass i kursen Kemi 2. Detta utfördes genom att samla in data från intervjuer och observationer vilket skapade underlag för den tematiska analysen. Ur den erhållna datan framkom fem aspekter som var relevanta för att eleverna skulle erhålla de bästa förutsättningarna för en väl fungerande laborationssekvens; tid, upplägg, teoretiskt innehåll, gruppindelningar och kommunikation. De slutsatser som dras är att läraren planerade och anpassade upplägget utifrån de syften och mål som hen ville uppnå samt förutsättningarna i klassen. Det övergripande målet med laborationssekvensen Mer äppeljuice, som genomfördes av läraren, var att eleverna skulle utveckla sitt naturvetenskapliga arbetssätt och läraren utformade därmed ett upplägg som stimulerade och uppmuntrade eleverna att ta större eget ansvar. Det framkom bland annat att tiden var en viktig aspekt för att eleverna skulle hinna bearbeta och reflektera under arbetets gång. Dessutom hade kommunikationen mellan elever samt mellan lärare och elever en avgörande roll för att utveckla elevers tänkande. Utifrån den tematiska analysen utvecklades en lärarhandledning för laborationssekvensen Mer äppeljuice som därefter utvärderades i samtal med flera kemilärare. Lärarhandledningen innehöll utöver anpassningsbara riktlinjer och instruktioner för laborationssekvensens tre pass, bland annat information om vad som behöver göras och tänkas på inför respektive tillfälle samt gav lärarna en djupgående teorigenomgång.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)