Övergången till IPv6: Vad hindrar svenska företag att ta steget?

Sammanfattning: Det nuvarande kommunikationsprotokollet på Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och används idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nästan 40 år gamla protokollet räcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke på Internets explosionsartade tillväxt har en global adressbrist uppkommit i dagens värld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav ställs på fler IP-adresser samt en förbättrad säkerhet. Vi står idag inför en stegvis övergång till det nya protokollet på Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda säkerhetsfunktioner samt andra fördelar. Trots att nyhetsvärlden och flera entusiastiska organisationer har uppmärksammat de tekniska fördelarna med IPv6 under en längre tid finns det i dagens läge en ointresserad marknad och flera företag har inte påbörjat arbetet ännu. Rapporten undersöker vad som hindrar företagen i Västra Götalandsregionen att påbörja migreringsarbetet mot IPv6. Resultatet pekar på ett nutida samhällsproblem inom IT-världen. Behovet av IPv6 är lågt och få har börjat planera för en övergång. Flera är positivt inställda till NAT-tekniken, som har motverkat adressbristen sedan slutet av 90-talet. Internetleverantörerna ställer inga krav och migreringsarbetet kan komma att bli mycket kostsamt och tidskrävande till en början, men samtidigt öppna upp för nya affärsmöjligheter inom IT-branschen. Vidare kan tydligare statliga direktiv behövas för IPv6, vilket var en avgörande faktor för utvecklingen i Asien.