Laryngeal aktivitet vid reglering av röststyrka: En jämförelse mellan personer med och utan sångträningserfarenhet

Sammanfattning: Inledning: I denna uppsats undersöktes glottala och fonationsaerodynamiska värden vid olika röststyrkenivåer, med syfte att öka kunskapen om vad som händer på laryngeal nivå när vi höjer och sänker röststyrkan. En grupp sångare jämfördes med personer som inte fått röstträning för att ta reda på om det finns skillnader mellan grupperna i relation till de glottala parametrarna hastighetskvot och öppetkvot samt de fonationsaerodynamiska parameterarna subglottalt tryck, luftflöde genom glottis och lufttrycksmotstånd i glottis. Metod: De metoder som användes var laryngoskopisk höghastighetsfilmning/digital kymografi och Phonatory Aerodynamic System. Resultat: Med ökad intensitet ökade luftflöde genom glottis, glottalt motstånd och subglottalt tryck. Öppetkvot minskade med ökad intensitet. Hastighetskvot visade inget signifikant samband med intensitet. Undersökning av varje grupp för sig visade att sambandet luftflödeintensitet endast gällde sångare och öppetkvot-intensitet gällde endast personer utan sångträning. Sambandet subglottalt tryck-intensitet var starkare för personer utan sångerfarenhet. Gruppen sångare hade signifikant mindre glottalt motstånd. Jämförelser av fonationsaerodynamiska och glottala värden visade att vid svag röststyrkenivå var glottalt motstånd och subglottalt tryck större hos personer med större öppetkvot. Vid stark röststyrka var flödet större och det glottala motståndet mindre hos personer med större hastighetskvot. Diskussion: Reglering av röststyrka kan ske på olika sätt, och det kan påverkas av sångträningserfarenhet. Resultaten tyder på att sångare använder luftflöde för att höja och sänka röststyrkan, medan ej sångtränade personer reglerar röststyrka med hjälp av stämvecksaktivitet (öppetkvot). Det skulle kunna bero på att sångare har högre krav på konsekvens i stämvecksrörelser oavsett röststyrkenivå.