Finns det någon skillnad i EMG-aktivitet i rygg- och höftextensorer mellan personer med eller utan ländryggssmärta? : En tvärsnittsstudie

Sammanfattning: Introduktion: Ländryggssmärta är en av de vanligaste åkommorna och är en anledning till att individer söker kontakt med vården. Forskning visar att personer med ländryggssmärta har en annorlunda EMG-amplitud (muskelaktivering) samt rekryteringsordning jämfört med personer utan ländryggssmärta. Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra EMG-amplitud samt rekryteringsordning av rygg- och höftextensorer hos personer med eller utan ländryggssmärta vid utförande av övningen hip thrust. Metod: Sex stycken deltagare varav tre stycken med ländryggssmärta och tre stycken utan ländryggssmärta deltog i studien. Deltagarna utförde övningen hip thrust samtidigt som man mätte EMG från gluteus maximus, erector spinae och semidentinousus. Insamling av data gjordes med Noraxon, utfallsvariabler som jämfördes mellan grupperna var EMG-amplitud och rekryteringsordning. Resultat: De med ländryggssmärta hade en annorlunda rekryteringsordning med större variation jämfört med personer utan ländryggssmärta. Det var även en variation i EMG-amplituden mellan grupperna där deltagare med ländryggssmärta hade en högre aktivering av semitendinosus jämfört med kontrollgruppen vid utförande av övningen hip thrust. Konklusion: Personer med ländryggssmärta har en avvikande EMG-amplitud samt rekryteringsordning av rygg-och höft-extensorer jämfört med personer utan ländryggssmärta vid utförande av en hip thrust. Resultatet av denna studie kan endast påvisa att det finns en skillnad av EMG-amplitud samt rekryteringsordning mellan personer med ländryggssmärta jämfört med utan. En slutsats kan ej göras om ländryggssmärtan är den bakomliggande orsaken till detta. Vidare forskning inom området behöver göras med metodologiska förändringar för att förstärka resultatet av studien.