Nya Karolinska Sjukhuset i Solna : En nationalekonomisk fallstudie

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av ekonomiska teorier analysera projektet för att förklara sjukhusets förseningar och stora kostnadsökningar. Metod: Nya Karolinska Solna är ett projekt som började att diskuteras redan 1999 och tog emot sin första patient hösten 2016. Uppsatsen är avgränsad till denna tidsperiod och källorna som analyserats är de rapporter och styrdokument som är relaterade till processen under dessa 17 år. Då stora delar av projektet varit skyddad under stark sekretess utnyttjades dessutom boken ”Sjukt hus globala miljardsvindlerier från Lesotho till nya karolinska” som är skriven av två journalister från SvD då de har haft tillgång till intervjuer och dokument som annars varit otillgängliga för oss. Analysverktyg: Public choice är en nationalekonomisk teori som söker att analysera politikers beslutsfattande under ett fundamentalt antagande att politiker precis som resten av oss är egenintresserade individer som söker att maximera sin egen nytta i första hand. För att komplettera Public choice-teorin kommer även Transaktionskostandsteori att användas med fokus på aspekten kontraktskostnader och relationsspecifika investeringar vid analysen av upphandlingsprocessen. Då det existerat flertalet intressenter i processen kommer Principal-Agentteorin även att utnyttjas då den hjälper oss att analysera relationen mellan två parter och de huvudsakliga problemen som kan uppstå i deras relation. Processen: Upphandlingen av Nya Karolinska består primärt av tre faser: före, under och efter upphandlingen. Varje enskild fas kommer att analyseras med hjälp av ovanstående analysverktyg för att undersöka vad som har gått fel i upphandlingen av sjukhuset. Resultat: Vid användandet av Public choice, Agent och Transaktionskostnadsteori kunde vi analysera processen vilket gav oss en klarbild av aktörernas beteende och varför de kontroversiella beslutentagits under projektets gång som resulterat i de stora förseningarna och kostnadsökningarna. Affären kan ses som ett bevis på att Public choice-teorins antagande om att politiker precis som andra individer söker att maximera sin egen nytta i första hand, då tydliga tendenser till detta observerats.