Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att informera vårdnadshavare om att en orosanmälan ska göras

Sammanfattning: Bakgrund: hot, våld och misshandelsbrott mot barn under 18 år har blivit ett mer förekommande problem i det svenska samhället med ökat antal orosanmälningar. Hälso- och sjukvårdspersonal ska enligt socialtjänstlagen anmäla om barn misstänks/far illa. Ambulanssjuksköterskor ska kunna identifiera och agera om misstanke finns att barn far illa samt informera vårdnadshavare om att orosanmälan ska göras. Syfte: att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att ge information till vårdnadshavare om att orosanmälan ska göras. Metod: studien genomfördes under hösten 2020. De ambulansstationer som ingick i urvalet var fyra ambulansstationer i Skåne. Tretton ambulanssjuksköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Analysen har genomförts med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier som svarade till studiens syfte. Resultat: första kategorin som arbetades fram var “Beslut väcker starka känslor” med underkategorier “Att känna rädsla vid hotfulla situationer” samt “Att känna vanmakt”. Andra kategorin som arbetades fram var “Att klara en svår uppgift” med underkategorier “Att ta sitt ansvar”, “Att vara rak och ärlig” samt “Begränsad utbildning”. Resultatet visade på att information väckte starka känslor vid informationsgivningen till vårdnadshavarna om att orosanmälan skulle göras samt att ambulanssjuksköterskorna upplevde informationsgivningen som en svår uppgift. Konklusion: ambulanssjuksköterskor upplever starka känslor i samband med att information till vårdnadshavarna ges om att en orosanmälan ska göras. Det upplevs också som en svår uppgift, men situationen kan underlättas genom en rak och ärlig information. Vidare upplever ambulanssjuksköterskorna att de har begränsad utbildning i ämnet.