Genomlysning av Sveriges elsystem

Sammanfattning: Sveriges befolkning har det senaste året fått uppleva historiskt höga elpriser som en konsekevens av pandemin COVID 19 och kriget i Ukraina. Detta arbete har som syfte att presentera en översikt över Sveriges nuvarande elsystemsamt undersöka utvecklingsmöjligheter i linje med de globala hållbarhetsmålen. Arbetet kommer att utföras enligt en litteraturstudie då det redan finns omfattande information att tillgå. Fokus kommer i huvudsak att vara på de tekniska och ekonomiska aspekterna av elsystemet. Integrering av förnybara energislag som ökat de senaste decenniet har gjort systemet instabilt från ett fysikaliskt perspektiv. Den stora mängden vindkraft som har bebyggts de senaste åren är kopplad till systemet på ett lägre spänningstillstånd till skillnad från kärnkraft och vattenkraft, som utgör Sveriges basproduktion. Energilager är ännu inte en del av Sveriges elsystem men har goda möjligheter att appliceras. Dessa har en spänningshöjande effekt vilket skulle stabilisera utbyggnaden av vindkraft. Energilager kan dessutom upprätthålla drift vid ett driftfel genom att tillföra eller bortföra effekt, för att frekvensen ska hållas inom sitt intervall 49,9-50,1 Hz. Hushållen kan bidra till att säkerställa el genom att uppta en egen lokal elproduktion, och då ta tillvara på solenergin. Elkostnader kan på så sätt reduceras och dessutom erbjuds möjligheten till försäljning av överskottsel. Genom att koppla ett batteri till sin solcellsanläggning kan hushållen dessutom minska risken för påverkan vid störningar i elsystemet. Sveriges medverkan i EU-marknaden medför en skyldighet till att exportera el ifall efterfrågan finns. Alla medverkande länder är tvungna att följa 70 % regeln som innebär att 70% av den producerade elen måste finnas tillgänglig på den öppna marknaden. Konsekvenserna av EU-samarbetet är både positiva och negativa. När Sverige har ett överskott av el gynnas landet av samarbetet då export av el blir tillgänglig. Då efterfrågan i grannländerna är låg kan Sverige importera mindre kostsam el vilket sänker elpriset för elanvändarna. Under kalla vinterdagar har Sverige svårt att täcka elbehovet under specifika timmar vilket utmanas ytterligare då elen erbjuds till export. Elpriset skiljer sig stort mellan elområdena, där SE4 i södra Sverige påverkas mest då ingen basproduktion av el sker där. Då elproduktionen är låg och endast kommer från vindkraft är spänningstillståndet lågt, vilket begränsar överföringskapaciteten. När stor del av Sveriges export dessutom sker därifrån drivs elpriset upp.