Hälsofrämjande omvårdnad vid ökad risk för- eller diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom : en icke-systematisk litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund  Kroniska sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, har ersatt infektionssjukdomar som vanligaste orsaken till för tidig död och nedsättning i funktion, såväl i Sverige som globalt. Hjärt-kärlsjukdomar kan till hög grad minska om hälsofrämjande insatser intensifieras för att påverka modifierbara riskfaktorer, med livsstils- och beteendeförändringar. Sjuksköterskan har en vital roll i hälsofrämjande arbete som verkar inom spänningsfältet mellan personens egen upplevelse av hälsa, självbestämmande och strävan mot en bättre folkhälsa. Då ett personcentrerat förhållningssätt och respekten för personens autonomi är grundläggande inom sjuksköterskans profession är det betydelsefullt att få inblick i patienters upplever av hälsofrämjande omvårdnad inom ramen för olika interventioner.  Syfte  Syftet var att belysa upplevelser av hälsofrämjande omvårdnad hos vuxna med risk för- eller diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom.  Metod  För att svara på syftet tillämpades en icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad analys för resultatåtergivning.  Resultat  Resultatet presenteras i tre teman med underkategorier vilka besvarar syftet om hur vuxna personer med risk för- eller diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom upplever olika hälsofrämjande interventioner och omvårdnadsåtgärder. Dessa är patienters upplevelser av hälsoarbetarens betydelse, patienters upplevelser av gruppens dynamik och patienters upplevelser av livsstilsförändringar och ett nytt jag.  Slutsats  Litteraturöversiktens resultat belyser betydelsen av interventionsledarens kompetens om hjärt-kärlsjukdom och hur riskfaktorer kan moduleras via livsstilsförändringar. Även samverkan och emotionellt stöd betonades, liksom förmåga till guidning och personcentrerad ingång. Interventioner i grupp utgjorde en trygg arena för deltagare med gemensam förståelsegrund där berättandets kraft upplevdes gynnsamt. Även känslor av rädsla och skam framkom, liksom svårigheter att bibehålla goda livsstilsvanor. Resultatet visar på mekanismer och upplevelser i omlopp inom det hälsofrämjande arbetet, varvid en medvetenhet om dessa kan bidra till kalibrering av framtida interventioner.