Interaktion på digitala APT

Sammanfattning: Syfte: I uppsatsen, som utgår från skrivningen i proposition (1976/77:149), arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166), är syftet att undersöka om interaktionen på digitala APT överensstämmer med mötesformen APT:s målsättning. Studien undersöker den sociala processen på digitala arbetsplatsträffar genom att studera hur enhetschefer genom ledarstilar skapar interaktion på digitala APT. Teori: Uppsatsen utgår från teori om möten och studerar mötens konstruktion, dess sociala process och hur digitala möten påverkar APT:s ram. Studien undersöker vilka ledarskapsbeteenden enhetschefer använder sig av för att skapa interaktion och använder teorin om Managerial Grid® för att studera det personliga ledarskapet. Metod: Genom kvalitativ metod utförs intervjuer och deltagande observationer av digitala APT. Studien har ett deduktivt tillvägagångssätt och bedrivs med en ny teoretisk utgångspunkt jämfört med tidigare forskning, genom att sammanfoga teoribildning om möteskonstruktion med beteendefokuserad ledarskapsforskning. Resultat: Uppsatsens resultat visar att den juridiska styrningen från statens håll inte avgränsar hur ett ATP ska formaliseras. Observationer som gjorts är att Göteborgs Stad som organisation skapar en ram för APT formad av de lagar och regler som definierar arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Undersökningen har visat att hur enhetschefer formar ramen för APT beror på det personliga ledarskapet och arbetslagets förutsättningar. Behovet av tillit och tydlighet ökar under digitala APT, som en effekt av minskad relationsorientering. För att främja relationsorienterad interaktion används handlingsbaserad tillit på digitala APT.