Koncernavdrag : -Svenska koncernavdragsregler och deras förenlighet med EU-rätten.

Sammanfattning: Bolag ingår i koncerner av företagsekonomiska orsaker där de kan tillförskaffa sig fördelar på den marknad de befinner sig i och expandera utan stora kostnader. För att koncernbolag inte ska behandlas mindre fördelaktiga än andra former av bolagsbildanden har det därför möjliggjorts för bolag inom en koncern att överföra vissa kostnader och intäkter mellan bolagen för bättre skatteeffekter. En typ av vinstöverföring är det i denna uppsats behandlade koncernbidraget och för att kunna ge ett bidrag ska moderbolaget uppfyllt vissa krav, däribland att moderbolaget äger mer än 90 % av dotterbolaget.  I Kap 35 IL finns koncernbidragsreglerna som behandlar främst koncerner inom Sverige. Reglerna har ansetts ge en väldigt begränsad möjlighet för gränsöverskridande koncerner att kunna ge och motta koncernbidrag vilket uppdagades i samband med ett antal avgöranden från EU-domstolen - bland annat domen Mark & Spencer. RegR dömde därför i flera mål som behandlade just gränsöverskridande koncernsituationer för att klargöra de svenska koncernreglernas förenlighet med EU-rätten. Resultatet var att de svenska reglerna i kap 35 IL inte ansågs förenliga med EU-rätten i de fall de inte medgav koncernavdragsrätt till ett svenskt moderbolag när dess utländska dotterbolag uttömt alla andra möjligheter att utnyttja sin slutliga förlust. Resultatet av domarna blev att den svenska lagstiftaren presenterade ett nytt kapitel, 35 a IL, som behandlar gränsöverskridande koncernförhållanden. Efter att promemorian Koncernavdrag i vissa fall m.m. utgivits kritiserades vissa av reglerna av olika remissinstanser och även andra för att vara för restriktiva och inte förenliga med EU-rätten. Kritiken var bland annat att reglerna hade sin utgångspunkt i RegR domar snarare än i EU-rättens och att det ställs för höga krav på svenska moderbolag i gränsöverskridande fall vilket det saknas motsvarighet till för hemmahörande fall. Diskussionen i ifrågavarande uppsats sammanfattar de viktigaste synpunkterna för reglernas oförenlighet med EU-rätten och att det av denna anledning behövs en förbättring av koncernavdragsreglerna i kap 35 a IL som behandlar gränsöverskridande koncernsituationer.