Överlämning till första årskursen i anpassad grundskola : Elevers rätt till kontinuitet

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka arbetsprocesser och kommunikationsprocesser som framträder i speciallärares och rektorers beskrivningar av överlämningsprocessen till första årskursen i anpassad grundskola. Studien har tre frågeställningar: Hur beskriver speciallärare och rektorer överlämningen till första årskursen i anpassad grundskola? Framträder det några arbetsprocesser i beskrivningarna och vilka är i så fall dessa? Vilka kommunikationsprocesser synliggörs i de arbetssätt som beskrivs? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Genom ett slumpmässigt urval kontaktades 20 kommuner av vilka åtta skolor valde att delta i studien. I varje kommun intervjuades en rektor och en speciallärare i anpassad grundskola, sammanlagt genomfördes 16 intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är kommunikationsteori vilket användes i analys av det resultatet. Intervjuerna visar att överlämningsprocessen består av olika komponerade processer i de olika kommunerna. Återkommande beskrivs överlämningsprocessen innehålla möten, besök och inskolning. I arbetsprocessen ingick det anpassning individuellt beroende på elev. Enligt respondenter finns rutiner på skolorna för överlämning men det sker inget systematiskt arbetssätt med utvärdering, uppföljning och utveckling av processen. De kommunikationsprocesser som beskrivs visar möjliga transaktionsmodeller på olika nivåer. Hos de respondenter som uttrycker vikten av samverkan kan en transaktionsförståelse framträda. De specialpedagogiska implikationerna med detta arbete är att genom att få en mer likvärdig och genomtänkt överlämning så gynnas de elever som ska börja första årskursen i anpassad grundskola. Studiens slutsats är att överlämningens betydelse, för elevens kontinuitet i lärandet, måste lyftas och bli mer strukturerad i form av riktlinjer för överlämning.