När polisen börjar släktforska : Om polisens användning av släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Juridiska institutionen

Författare: Emma Göransson; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: År 2020 nådde dubbelmordet i Linköping sin lösning efter att Polismyndigheten använt släktforskningsdatabaser. Eftersom användning av släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte är en ny metod i Sverige föranleder det frågor om metoden överensstämmer med gällande lagstiftning och mänskliga rättigheter. Förevarande uppsats utreder därför Polismyndighetens rättsliga möjligheter att använda släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte. Polisens metod för användning av släktforskningsdatabaser består av fyra steg. I uppsatsen konstateras att de dna-analyser som genomförs vid användning av släktforskningsdatabaser skiljer sig från de forensiska dna-analyser som vanligtvis utförs av NFC. Uppsatsen undersöker också vilket skydd EKMR och EU-stadgan ger för rätten till privatliv samt vilket skydd RF ger för den personliga integriteten. Uppsatsen fokuserar särskilt på skyddet för personuppgifter. Det konstateras att skyddet för rättigheterna är mycket omfattande. Polisens användning av släktforskningsdatabaser innebär att personuppgifter behandlas vilket även innebär att enskildas rättigheter inskränks. Polisens rättsliga möjligheter att använda släktforskningsdatabaser är alltså begränsade. Rättigheterna är dock inte absoluta och det utreds därför under vilka förutsättningar en inskränkning kan vara möjlig. Några generella punkter framförs som måste tas i beaktande, bland annat krävs att en inskränkning görs med stöd av lag och att en noggrann bedömning av nödvändigheten görs. Polisens användning av släktforskningsdatabaser utreds utifrån gällande lagstiftning om personuppgiftsbehandling. Det konstateras att vissa delar av polisens metod saknar lagstöd och att bestämmelser om grundläggande krav på personuppgiftsbehandling är svåra att uppfylla. Av detta följer att polisens rättsliga möjligheter att använda släktforskningsdatabaser är begränsade och att polisen i dagsläget inte har rätt att använda släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)