Återtagandeförbehåll : Och möjligheten till ett eventuellt införande av ett sakrättsligt moment

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/AffärsrättLinköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Återtagandeförbehåll är en säkerhetsrätt som ger en säljare rätt att återta såld vara från en köpare om förutsättningarna för förbehållet är uppfyllda. Upplägget förhandlas fram mellan köpare och säljare och gäller således dem emellan. Det kan dock i vissa fall även bli gällande mot tredje man. För att en säljare ska kunna skydda sin rättighet att återta såld vara mot tredje man behöver säljaren ett sakrättsligt skydd, vilket ger säljaren en bättre rätt till den sålda varan än tredje man. Som exempel är det sakrättsliga skyddet aktuellt ifall köparen försätts i konkurs innan köpeskillingen har betalats till fullo, eller om köparen säljer vidare varan utan att tillfråga säljaren. Konflikter mellan avtalspart och tredje man är sakrättens kännetecken och enligt huvudregeln erhålls ett sakrättsligt skydd i samband med ett sakrättsligt moment. Ett sådant moment saknas dock när det gäller återtagandeförbehåll. Säljarens bättre rätt har blivit prövad flera gånger i domstol och rättspraxis har vuxit fram där det går att utläsa vilka förutsättningar som krävs för att ett återtagandeförbehåll ska medföra ett sakrättsligt skydd för säljaren. Fokus i uppsatsen ligger på att diskutera möjligheten att införa ett register över återtagandeförbehåll såsom sakrättsligt moment, samt de för- och nackdelar ett sådant införande skulle medbringa. För att kunna föra en diskussion om ett eventuellt återtagandeförbehållsregister är det nödvändigt att gå igenom grundläggande sakrättsliga principer samt förklara gällande rätt vad gäller återtagandeförbehåll. Ett eventuellt register för återtagandeförbehåll skulle medföra vissa fördelaktiga samhällsekonomiska effekter. Bland annat skulle utrymmet för osäkerhet och orättvisor mellan de säkerhetsrätter med sakrättsligt moment och de utan, bli mindre. Kreditrisken för säljaren skulle minska ifall återtagandeförbehåll gav ett starkare skydd än idag, vilket skulle främja kredithandeln i och med att risken är en av de bidragande faktorerna vid prissättning. Om ansvaret för registret tillfaller den privata sektorn skulle registrering av ett återtagandeförbehåll kunna vara kopplat till kreditundersökningar och andra tjänster som tillsammans skulle skapa synergieffekter. Kostnaderna kopplade till utvecklingen och underhållet av ett eventuellt register kan hållas nere med hjälp av nyttjandet av blockkedjeteknik och redan existerande registersystem. Det finns dock alternativ till återtagandeförbehåll som framstår som bättre, vilket skulle tala mot ett införande av ett återtagandeförbehållsregister.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)