Digitaliseringens roll i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka högstadiematematiklärares perspektiv på digitalisering i klassrummen, samt vilka för- och nackdelar de möter när de använder digitala verktyg. Forskningsfrågorna som jag utgick ifrån i min studie var: 1) Vilken syn har matematiklärare för årskurs 7–9 angående digitalisering i matematikundervisningen? 2) Hur ser matematiklärare för årskurs 7–9 på begreppet effektiva digitala verktyg i matematikundervisningen? och 3) Vad ser matematiklärare i årskurs 7–9 som för- och nackdelar med digitalisering i matematikundervisningen? Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys som gjordes utifrån de intervjuade högstadiematematiklärarnas erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna studerades utifrån två teoretiska perspektiv, nämligen det sociokulturella och fenomenografiska. Utifrån resultaten i min undersökning så anser sig matematiklärarna i årskurs 7–9 behöva förbättra sin digitala kompetens till följd av den ständiga digitala utvecklingen i vårt samhälle. Digitalisering innebär enligt högstadiematematiklärarna användningen av digitala verktyg i det dagliga livet. Effektiviteten av de digitala verktygen i matematikundervisningen visade sig variera, där de upplevdes som mest effektiva när eleverna fick möjlighet att interagera med dem, som till exempel appar, medan effektiviteten hos dem sjönk då eleven var passiv, till exempel vid filmtittande. Lärarens stöttning (scaffolding) av eleverna ökade effektiviteten hos de digitala verktygen. Fördelar med digitala verktyg uppgavs bland annat vara att de gjorde undervisningen mer individanpassad och främjade lärandet medan nackdelar som framhölls till exempel var att de kunde påverka elevernas koncentrationsförmåga och göra dem mindre produktiva. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka elevers uppfattning om digitalisering och de digitala verktygens användning inom matematikundervisningen.