PPM - Lönar det sig att göra ett aktivt val?

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning:

Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nå en högre riskjusterad avkastning genom att själv sätta samman en portfölj av PPM-fonder jämfört med att låta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.Tillvägagångssättet att beräkna riskjusterad avkastning görs genom användning av Markowitz’s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras också. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingår i undersökningen har begränsats till sådana som har funnits i PPM-systemet sedan år 2000 fram tills idag. Vidare är alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade. I undersökningen ingick 230 fonder. Det höga antalet fonder leder till att flera miljarder portföljkombinationer hade varit möjliga. P.g.a. den matematiska komplexiteten förknippad med så många alternativ har ett portföljoptimeringsprogram använts.Av undersökningens resultat framgår det tydligt att det hade gått att uppnå en högre riskjusterad avkastning än Premiesparfonden genom att välja andra fonder inom PPM. Under observationsperioden uppnådde den optimala portföljen en genomsnittlig daglig positiv avkastning om 0,04 % vilket kan jämföras med Premiesparfondens negativa avkastning om 0,02 % per dag. Den optimala portföljen är vald vid en standardavvikelse som motsvarar Premiesparfondens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)