Komplexiteten i fritidslärarens profession : En kvalitativ studie om den dubbla kompetensen

Sammanfattning: Inledning Studien belyser den dubbla kompetensen som grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem ges i sin utbildning, vilket vidare ger lärarna behörighet att undervisa i ett praktiskestetiskt ämne samt fritidshemmets verksamhet. Tidigare studier har visat att den dubbla kompetensen kan vara ett hjälpmedel i både skolan och fritidshemmet, men det kan också innebära svårigheter eftersom många lärare i fritidshem under skoldagen arbetar som resurs i klass i stället för att undervisa i sitt praktisk-estetiska ämne. Detta bidrar möjligtvis till att den dubbla kompetensen som ges under utbildningen ses som ett komplext uppdrag. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem upplever att deras kompetens och behörighet att undervisa i ett praktisk-estetiskt ämne tas tillvara i verksamheterna, samt deras syn på den dubbla kompetensen. Avsikten var även att synliggöra hur den dubbla kompetensen påverkar professionen. Metod I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval av respondenter intervjuades och studien utfördes i två kommuner i Västra Götaland. Det empiriska materialet analyserades tematiskt genom en samhällsvetenskaplig analys. Det redogörs för hur vi har förhållit oss till trovärdighetskriterierna, de etiska forskningsprinciperna och GDPR (General Data Protection Regulation). Resultat I diskussionen har studiens resultat analyserats med kopplingar till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Studien visar att respondenterna har olika inställning till den dubbla kompetensen och dess användning. Hälften av respondenterna ser den som ett “ont” och föredrar att endast fokusera på en av kompetenserna. De övriga respondenterna har inslag av antingen medskapar-kompetens eller nyskapar-kompetens, där den senare innebär att de använder sin praktisk-estetiska kompetens i fritidshemmets verksamhet och sin fritidspedagogiska kompetens i skolan. Vidare visar studien också på skillnader i arbetsuppgifter och relationen till klasslärare, vilket kan påverka yrkesrollen och dess berättigande inom verksamhetsområdet. Samverkan mellan olika yrkesgrupper kan också påverka professionens status och arbetsuppgifter. Studien visar på behovet av att undersöka hur den dubbla kompetensen kan användas på ett mer effektivt sätt och hur samverkan mellan olika yrkesgrupper kan utvecklas för att stärka professionen.