Seder och sägner av Leonard Rääf : en studie i bröllop och dop

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

Sammanfattning:

Mitt syfte är att studera Leonard Rääfs nedskrivna sägner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att många av sägner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjälp har jag ställt några frågor som jag ska försöka att besvara:

' Vad säger sägnerna om frierier, fästning och bröllop?

' Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående frierier, fästning och bröllop?

' Vad säger sägnerna om dop?

' Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående dopet?

Tack vare Leonard Rääfs framsynthet att bevara de gamla sägnerna till eftervälden kan man få en inblick i den gamla svenska kulturen. Det är viktigt att veta sin historia för att få förståelse för sin egen tid. Många seder och bruk, men också många sägner lever kvar i dag, vissa av dem har förändrats till en modern och förändrad form. Skrocken om ringen finns kvar t ex genom att man trär upp en ring på ett hårstrå för att utröna när man ska gifta sig. Dessutom får man inte sätta någon annans vigselring på sitt finger för då blir det olycka. Sägnen förr i tiden upprätthöll en ordning i samhället. Genom sägnerna kunde folket komma ihåg regler för dop och bröllop.

Kyrkan har försökt att påverka folks vardag, detta har ibland lett till motsättningar och strider. En del av de folkliga sederna har kyrkan förbjudit t ex kakaltaret. Ibland har folkets riter förts in i kyrkan exempelvis ringen. Kyrkans heliga ritualer gjordes mystiska, vilket ledde till att sägnerna kom att få en magisk aura.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)