Faderskapets betydelse för moderskapets rättigheter : En studie om ogifta mödrar i Jönköpings stad 1918–1925

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka faderskapets ekonomiska betydelse för ogifta mödrars rättigheter och förutsättningar att uppfostra sina barn, med Jönköpings stads barnavårdsmannainstitution perioden 1918–1925 som utgångspunkt. Undersökningen har utgått från protokoll åren 1918–1925 och förteckningar över barnavårdsmannaskap som har skildrat mödrarnas och fädernas möten med barnavårdsmannainstitutionen, samt församlingsböcker från databasen BiS som har skildrat mödrarnas livssituationer. Materialet har bearbetats med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i en systematisk överblick av materialets information i form av beskrivande tabeller och stapeldiagram, vars innehåll och innebörd har tolkats för att besvara forskningsfrågorna. Det teoretiska begreppet genuskontrakt användes för att operationalisera fädernas betydelse för de ogifta mödrarna inom barnavårdsmannainstitutionen i Jönköping, vars betydande roll var att betala underhållsbidrag för att möjliggöra mödrarnas barnomsorg. Det synliggjorde en reproduktion av kärnfamiljen som norm inom institutionen, eftersom fäderna ansågs bära det ekonomiska ansvaret och mödrarna bar ansvaret för barnomsorgen. Genuskontraktet problematiserades däremot, eftersom mödrarnas civilstånd innebar att de liksom fäderna behövde axla rollen som ekonomiska försörjare. Således undersöktes vilken betydelse faderskapet hade för mödrarna själva ur ett ekonomiskt perspektiv, genom att synliggöra mödrarnas olika förutsättningar till självständigt moderskap. Resultaten visade att mödrarnas klasstillhörighet blev en maktordning inom genuskontraktet där arbetarklassens mödrar, till skillnad från borgarklassens, löpte större risk att förlora rätten att behålla sina barn trots fädernas underhållsbidrag. Sociala nätverk i form av familjenätverk blev en annan maktordning som synliggjordes i studiens resultat. Familjenätverket kunde nämligen utöver fädernas underhållsbidrag vara en ekonomisk förutsättning för mödrarnas barnomsorg i de fall familjemedlemmarna arbetade, samtidigt som familjemedlemmarna kunde utöva tillsyn över barnen om mödrarna behövde arbeta utanför hemmet. Därmed kunde familjenätverket bli avgörande för mödrarnas rättigheter och förutsättningar att behålla sina barn. Uppsatsen har således bidragit med nya perspektiv på faderskapets betydelse för ogifta mödrars rättigheter och förutsättningar att uppfostra sina barn under tidigt 1900-tal, både i relation till barnavårdsmannainstitutionen i Jönköping och i relation till mödrarnas livssituationer.