Konsekvenser av hushållens höga skuldsättning : Bostadslån ur banktjänstemäns perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastighetsföretagande och finansiella system

Sammanfattning: Bostadspriserna har stigit markant under de senaste åren och till följd av detta har hushållen varit tvungna att ta på sig stora skulder. Svenska hushåll tar därför ständigt större lån och fler bostadslåntagare uppvisar högre skuldkvot och belåningsgrad än tidigare. Stigande inflation och ökade räntor resulterar i minskade ekonomiska marginaler för låntagare samt sociala konsekvenser. Hushållen har även blivit mer känsliga för risker, såsom förändringar i räntenivåer. Denna studie har till syfte att undersöka hur hög belåningen i samhället är idag och vilka konsekvenser som kan ses på kort och lång sikt. Privata bostadslån i Sverige studeras med fokus kring problematiken med hög skuldsättning. Detta görs genom banktjänstemäns syn på hushållens skuldkvot med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar nio intervjuer med åtta svenska banker och en bankförening. Studiens resultat är relevant för svenska beslutsfattare, banker och hushåll, eftersom det ger insikt i vad som ökar riskexponeringen för de som tar bostadslån. Resultaten visar att Sverige ligger på rekordhöga nivåer vad gäller skuldsättning och att detta resulterar i flera konsekvenser. Hög skuldkvot leder till hög räntekänslighet och sårbarhet vilket kan strama åt hushållens ekonomi vid förändringar i penningpolitiken. Detta leder i sin tur till minskat konsumtionsutrymme, försämrad återbetalningsförmåga, minskad ekonomisk tillväxt, finansiell instabilitet, fler konkurser och högre arbetslöshet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)