H2S i aluminiumhydroxidslam : Undersökning av uppkomst och åtgärder

Sammanfattning: Denna rapport är en del av examensarbetet i utbildningen Kemiteknik med inriktning mot miljökemi och bioteknik. Uppdraget har varit att dels utreda orsakerna bakom problematiken med att svavelväte uppstår vid neutralisering av sköljvatten hos Sapa Profiler AB samt vid lagring av slam på Eka Chemicals AB och att hitta förslag till åtgärder. Detta har främst gjorts genom experiment. Det som undersökts är om det är bakterier som orsakar problematiken i slammet, deras förmåga till anaerob och aerob tillväxt, möjlighet till nitratreduktion, hur vattenhalten påverkar deras förmåga att överleva i slammet, hur Enzym Clean påverkar dem, hur bakterierna reagerar på olika temperaturer, deras morfologi och gramegenskaper samt hur deras kolonier ser ut. Vattenhalt, sulfathalt samt glukonathalt i slammet har också undersökts. Undersökningarna har gjorts främst på slam från Brogårdsfabriken (Bro. 26/1) men även på slam från Vetlandafabriken (Vet. 26/1) Under neutraliseringsprocessen är det en kemisk process som påverkas av pH och redoxpotential. Genom odling i SIM-agar har slutsatsen dragits att det är bakterier som orsakar problematiken med svavelväte i slammet. Bakterierna har förmågan att växa både aerobt och anaerobt, i det senare fallet reducerar de först nitrat innan de reducerar sulfat. Det har även kunnat visas att det är minst tre stammar bakterier med lite skiftande egenskaper vad gäller bland annat nitratreduktion som växer i slammen. Slammet har en vattenhalt på cirka 75 %, sulfathalten som undersöktes genom spektrofotometrisk grumlighetsmätnig visade att sulfathalten i Brogårdsfabrikens slam 26/1 ligger på cirka 15 w% och i Vetlandafabrikens slam 26/1 var cirka 9 w/w%. Glukonathalten i Vetlandafabrikens slam 26/1 har bestämts till cirka 3 w/w%. En ökad mängd glukonat har visat sig leda till större bakteriell aktivitet. Då slammet hetats upp till 50°C eller över så har bakteriernas förmåga till överlevnad och tillväxt kraftigt begränsats. Det har dock inte kunnat visas på hur vattenhalten påverkar bakteriernas förmåga att överleva i slammet då detta försök inte gav några tillförlitliga resultat. Inte heller kunde några direkta slutsatser dras om hur Enzym Clean påverkar. Slutsatsen är alltså att det är bakterier som orsakar problemen med uppkomsten av svavelväte i slammet efter en tids förvaring. Dessa lever både aerobt och anaerobt och det är när förhållandena blir anaeroba som de orsakar problem. Åtgärderna att sätta in är då att förhindra att slammet får stora anaeroba delar genom återkommande mekanisk bearbetning.