Ungdomsarbetslöshetens relation till ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter : En kvalitativ studie bland arbetslösa ungdomar i Östersund

Sammanfattning: Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år. Analysen har skett utifrån en abduktiv ansats där teorin och empirin har används som ett växelvärk. Resultaten i undersökningen visar på att ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter har ett samband där ökad grad av ekonomisk påfrestning ökar erfarenheterna av skamgörande känslor. Intervjupersonerna berättar om att de skamgörande känslorna kommer ifrån arbetande, familjen, kompisar, personer som inte är i deras närmsta bekantskap, deras ålder och att man befinner sig i en situation utan något arbete.