Talutvecklingen hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt opererade med tidig tvåstegsslutning : En longitudinell studie

Sammanfattning: Bakgrund Avvikelser i artikulation och nasalitet är kännetecknande för talet hos barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG). Det råder i dagsläget ingen konsensus kring vilken operationsteknik och -tidpunkt som ger bäst förutsättningar för talutvecklingen och få studier har utvärderat talutvecklingen hos personer med LKG longitudinellt.   Syfte Syftet med studien var att longitudinellt undersöka talutvecklingen avseende artikulation och nasalitet hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt (LKGU) vid 3, 5 och 7 års ålder och jämföra med referensgrupper vid 3 och 7 år.   Metod Tolv konsekutiva patienter med LKGU opererade med tidig tvåstegsslutning köns- och åldersmatchades med två referensgrupper av barn utan spalt. Gruppernas inspelningar av SVANTE (SVenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst) transkriberades fonetiskt av två logopeder. Artikulationsvariablerna som analyserades var: procent korrekt konsonant, procent korrekt artikulationsställe, procent korrekt artikulationssätt och artikulationsavvikelser framför respektive bakom velofarynx. Nasalitetsavvikelser bedömdes på en skala från 0-4. Arbetet var i stora delar en metodologisk replikation av en studie av Lohmander och Persson (2008).   Resultat Samtliga barn i LKGU-gruppen hade någon eller flera talavvikelser bakom velofarynx vid 3 års ålder medan endast en enskild förekomst rapporterades hos referensgruppen. Vid 7 års ålder visade endast procent korrekt artikulationssätt normaliserade värden hos LKGU-gruppen jämfört med referensgruppen. Hypernasalitet och tryckreducerad artikulation var de vanligaste nasalitetsavvikelserna hos LKGU-gruppen vid 7 års ålder.   Slutsatser Barnen med LKGU hade inte kommit ikapp jämnåriga utan spalt avseende artikulation och nasalitet vid 7 års ålder. Fler longitudinella studier med personer med LKG även i äldre åldrar föreslås.