Evolution of the Dead : Stil, social funktion och realism i modern zombiefilm

Detta är en Kandidat-uppsats från Växjö universitet/Institutionen för humaniora

Författare: Anne Lindholm; [2009]

Nyckelord: Zombies; George A Romero; Night; Dawn; Day; Land; Diary;

Sammanfattning:

Inledning

The horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.

Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ”Raising the dead” öppnar upp för en intressant diskussion angående utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skräckfilmspublik kan på ett fåtal sekunder med säkerhet peka ut en zombie på vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den åskådare som är relativt ny för genren känna igen zombien. De tydliga rörelsemönstren med långsamma släpande steg och ryckiga rörelser tillhör förväntningarna kring hur zombies ska bete sig, men ser zombien verkligen ut så idag? Om en publik förväntar sig se dessa stildrag när de bänkar sig för att titta på en zombiefilm gjord under 2000-talet är det vad de möter? Visst kan man ännu se grunden till dessa manér även i zombies av idag men dock med ett flertal modifieringar. Den klassiska bleka sminkningen tillsammans med ett lika klassiskt rörelsemönster som sedan Night of the Living Dead (George A. Romero, 1968) har definierat zombien inom filmens värld befinner sig i en ständig transformation. Denna uppsats kommer att granska film och litteratur i ett försök att bena ut de olika stilistiska och sociala förändringar som zombien genomgått från 1968 fram till idag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)