Förhoppningarna över CAR-T celler som behandlingsmetod mot hematologisk cancer

Sammanfattning: Olika typer av blodcancer är några av de vanligast förekommande cancerformerna i världen. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och beroende på vilken typ av blodcancer någon drabbats av ser prognosen i många fall god ut då dagens behandlingsmetoder under flera år effektiviserats. Dock finns det fall där patienter inte svarar på traditionella terapier som cytostatika och stålning eller gånger där sjukdomen kommer tillbaka i aggressivare former. I dessa fall krävs andra metoder för att försöka behandla och bota cancern.   En metod som på senare tid fått mycket uppmärksamhet i forskarvärlden är användandet av kroppens egna immunceller som behandlingsform mot blodcancer. Genom att rena fram en patients egna T-celler från ett blodprov, kan dessa sedan genetiskt modifieras till att känna igen specifika tumörassocierade antigener (TAA) som bara vissa typer av cancerceller uttrycker. Metoden går ut på att T-cellerna får chimära antigen-receptorer (CAR), som uttrycks på cellytan, där CAR-T cellerna sedan injiceras tillbaka till patienten. CAR-T cellerna känner igen cancercellerna och attackerar sedan, med målet att patienten efter behandlingen inte ska ha några cancerceller kvar i kroppen.   Kliniska försök gjorda på patienter med olika typer av blodcancer har visat lovande resultat, särskilt gällande patienter som fått återfall av blodcancertypen Akut Lymfatisk Leukemi (ALL). De som fått delta i studierna har haft mycket dåliga prognoser och har innan blivit behandlade med de konventionella behandlingsterapierna, men utan eller med mycket dåligt resultat. Förhoppningar som väckts från dessa forskningsresultat har lett till diskussion att CAR-T celler kan komma att förändra cancervården och i framtiden kanske vara en lika vanlig behandlingsmetod som strålning eller kemoterapi. Dock kvarstår många problem som forskarna måste lyckas lösa innan CAR-T celler kan räknas som konventionell. Bland annat finns stora risker att patienter vid behandling kan drabbas av cytokinfrisläppningssyndrom (CRS, eng. cytokine release syndrome), där immunförsvaret kan attackera kroppens egna organ som i värsta fall kan leda till döden. Cancercellerna kan även komma tillbaka efterbehandling, då de har utvecklat en resistens mot CAR-T cellerna. Metoder för att undvika dessa toxiska responser och göra T-cellerna mer effektiva är bara några av de problem som kvarstår.