Historien om π - från papyrusrulle till dagens klassrum

Sammanfattning: Det här examensarbetet är en forskningsöversikt som syftar till att besvara fyra frågeställningar. I resultatdel 3.1 besvaras de två första som lyder: Hur bör matematikhistoria inkluderas i undervisningen enligt forskningen? samt Vad säger forskningen om matematikhistoria och elevers lärande?. Matematikhistoria visar sig vara svårt att inkludera i undervisningen. Om det görs på ett meningsfullt och välgenomtänkt sätt kan elever få ut mycket av historien. Arbetssättet för eleverna kan bli mer varierat och höja deras motivation för matematiken. Utöver dessa aspekter kan elever med hjälp av historiska inslag få se att matematik är ett mänskligt ämne. I diskussionen ges bland annat ett förslag på hur man tidseffektivt kan kombinera matematikhistoria med problemlösningsuppgifter. I resultatdel 3.2 besvaras följande frågeställning: Hur har talet π utvecklats genom historien?. Frågan utgör examensarbetets matematiska fördjupningsdel och besvaras genom tre olika avstamp i historien: Rhindpapyrusen, Arkimedes och Anders Gabriel Duhre. Författarna använde sig av olika metoder för att förbättra approximationen av π. Vår sista frågeställning: Hur kan historien om π användas i undervisningen? besvaras enbart i diskussionsdelen. Här ges exempel på möjliga uppgifter som kan användas i undervisningen. Uppgifterna har en tydlig koppling till författarna och deras respektive metoder.