Molnmigration efter Schrems II: Utmaningar och möjligheter

Sammanfattning: År 2020 meddelade Europeiska domsstolen den så kallade Schrems II-domen som komplicerar hur europeiska verksamheter får använda amerikanska molntjänstleverantörer på grund av oförenliga lagar och regleringar mellan USA och EU vid hantering av känsliga uppgifter. Eftersom amerikanska molntjänstleverantörer dominerar den europeiska marknaden lever många verksamheter i en osäkerhet om de kan fortsätta använda deras verksamhetskritiska molntjänster. Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring vilka möjligheter som finns för dessa verksamheter, samt undersöka vilka kontraster det finns mellan den svenska privata och offentliga sektorn efter Schrems II-domen. Den primära empiriska datan har samlats in genom kvalitativa intervjuer med totalt elva respondenter. Åtta intervjuer genomfördes med respondenter från svenska verksamheter från både privat och offentlig sektor med olika perspektiv och arbetsbakgrund inom IT med fokus på att identifiera de utmaningar som upplevs under molnmigrationer. Tre intervjuer genomfördes sedan med respondenter som är insatta i Schrems II-frågan för att identifiera möjligheter och bringa ytterligare klarhet på studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att den offentliga sektorn har påverkats avsevärt mer än den privata sektorn av Schrems II-domen och identifierade följande möjligheter: En juridisk bedömning på nationell nivå inom Sverige för användande av amerikanska molntjänster skulle klargöra och underlätta för framförallt mindre myndigheter som i dagsläget måste göra bedömningen själv. Resultatet av den nya rättsliga ramen Trans-Atlantic Data Privacy Framework som eventuellt ersätter den ram som Schrems II-domen ogiltligförklarade skulle ge ny klarhet i vad som gäller juridiskt för verksamheter. Ett beslut av EU-kommissionen förväntas komma till sommaren 2023. Licensering av amerikanska molntjänstleverantörers produkter som bedrivs av svenska IT-leverantörer.