Paradoxen i att vara träningsklient : brukares erfarenheter i samband med en personalutbildning i psykiatrisk rehabilitering

Detta är en Magister-uppsats från Institutionen för socialt arbete, SA

Författare: Camilla Borgarve; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att förstå motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjälpt personal som träningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsättningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och också hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrån en förhoppning om att få tillgång till hjälp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig själva. Kontext för studien är Rehabiliteringsprojektet i Hallands län som pågick mellan åren 2005 – 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang. Urvalsunderlaget avgränsades till träningsklienter i två utbildningsgrupper som pågick under vardera tre terminer. Utifrån problemställningens och forskningsfrågornas natur valdes kvalitativ metod med en induktiv ansats. En metodtriangulering användes sedan i samband med datainsamling och analys. En enkätundersökning genomfördes och därefter tio löst strukturerade djupintervjuer. Innehållsanalys användes för att besvara forskningsfråga ett. Strukturanalys, hermeneutisk metod i den anda som beskrivits av Hans-George Gadamer (2007) användes för att besvara forskningsfrågorna två och tre. Dessa personer som var träningsklienter i rehabiliteringsutbildningen beskrev att det var mot bakgrund av otillfredsställda hjälp- och stödbehov som man samtyckte till att medverka. Resultatet i innehållsanalysen visar att deras motiv för medverkan var behov av att känna sig betydelsefulla, få stöd och att komma vidare. Resultatet i strukturanalysen visar att rollen som träningsklient var komplex och att dessa personer ställdes inför oväntade krav och erfor en belastning. Resultatet i strukturanalysen visar dock att det i komplexiteten fanns utrymme att växa och att medverkan ledde till en rehabilitering och gav stöd i den egna återhämtningen

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)