Höjdmätning av träd med olika drönarsystem

Sammanfattning: Syftet med den här studien var att undersöka höjdmätning av träd med olika drönarsystem genom att använda metoden structure from motion (SfM). Detta gjordes för att se om det fanns skillnader mellan drönarsystemen i höjdmätningens noggrannhet och andel markyta som registrerats, samt om höjdmätningens resultat blev tillräckligt noggrant för att det skulle kunna användas praktiskt inom skogsbruket. Försökslokalen var uppdelad på två områden som båda bestod av en blandskog med gran och tall. I studien jämfördes fyra olika drönarsystem. Utifrån bilder tagna av drönarna skapades punktmoln med metoden SfM. Från punkmolnen skapades en markmodell som sedan användes för att mäta trädens höjd. De uppmätta trädhöjderna jämfördes sedan genom att bias och root mean square error (RMSE) beräknades mot de fältinventerade trädhöjderna. Resultatet blev att det bästa drönarsystemet hade en medelhöjd som skiljde 0,6 dm från den fältinventerade medelhöjden och ett relativt RMSE på 4,6 procent. Det fanns dock variationer mellan drönarsystemen. Relativ bias varierade från -9,8 till 13,1 procent, vilket tyder på att höjderna blev både under- och överskattade. Relativt RMSE av medelhöjden varierade från 4,6 till 13,6 procent. Ett av systemen hade en lägre andel markyta registrerad än de övriga systemen, det påverkade dock inte höjdmätningen negativt. De två bästa drönarsystemen hade ett lägre medelfel för höjdmätningen än skogliga grunddata. Det tyder på att drönarna lämpar sig väl för att mäta trädhöjder inom skogsbruket. Det fanns variationer mellan systemen men det kan inte uteslutas att de beror på slumpmässiga fel eftersom ett litet urval gjordes av antalet träd i mätningen.