Ekonomi och virkesproduktion för hyggesfritt respektive trakthyggesbruk : en analys av ekonomiska och produktionsmässiga konsekvenser

Sammanfattning: Skogsbruket som bedrivs i Sverige har under de senaste åren kritiserats av myndigheter och allmänheten. En ny skogsstrategi från EU har tagits fram för öka andelen skogsbruksmetoder, så som hyggesfria alternativ, som främjar den biologisk mångfalden samt minska koldioxidutsläppen från skogen och därav minska andelen trakthyggesbruk som bedrivs i dagsläget. Hyggesfritt skogsbruk är ett brett begrepp som innefattar olika skötselmetoder. Hyggesfritt skogsbruk har det långsiktiga målet att bruka skogen så de alltid är trädbevuxna och utan att skapa stora luckor. Denna studie avgränsas genom att enbart redovisa ett produktionsinriktat hyggesfritt skogsbruk som innefattade två olika metoder, blädningsbruk för gran samt skärmställning för tall med plantering av förädlat material. Detta ställdes i jämförelse mot skogsskötselsystemet trakthyggesbruk med avseendet på det ekonomiska nuvärdet samt virkesproduktionen i form av löpande bruttotillväxt och sortiment. Det skogliga beslutsstödsystemet Heureka PlanWise (SLU 2019) användes för att simulera och analysera de två skötselsystemen för två av SLU:s egna fastigheter med liknande trädslagsblandning, emellertid med olika breddgrader och medelboniteter. En fastighet i Gällivare kommun, Dundret och den andra i Uppsala kommun, Krusenberg. Detta för att studera om hyggesfritt skogsbruk skiljer sig i lönsamhet med olika nivåer på tillväxt. I denna studie gjordes även en känslighetsanalys där kalkylräntan ändrades mellan 1,50 %, 3,00 % och 4,50 %. Optimeringen som PlanWise genererade resulterade i ett nuvärde på 41,20 % och 10,70 % högre lönsamhet för trakthyggesbruk för fastigheterna Dundret respektive Krusenberg. Tillväxten var högre i snitt över hela planeringshorisonten för hyggesfritt oavsett fastighet. Dock visades en skillnad i tillväxten mellan blädningsbruk och skärmställningen, där skärmställning hade en högre tillväxt än blädningsbruk i Dundret och tvärtom för Krusenberg. Skillnaden i andelen volym avverkad massaved och timmer var försumbar. Känslighetsanalysen visade att lönsamheten oavsett kalkylränta var störst hos trakthyggesbruk och störst skillnad var för Dundret med 14,79 % högre lönsamhet med kalkylräntan 1,50 % och 78,79 % högre lönsamhet med kalkylräntan 4,50 %. Medan för Krusenberg var skillnaden på 3,31 % respektive 20,27 %. Skillnaderna mellan metodernas lönsamhet och produktion är inte markanta men merparten av det hyggesfria har skötts genom skärmställning, vilket liknar trakthyggesbruk mer än blädning. Slutsatsen av denna studie visar att trakthyggesbruk generellt sett är mer lönsamt, men att hyggesfritt genererar en högre bruttotillväxt i detta fall.