Geofysisk karaktärisering av ordoviciska kalkstensenheter på södra Gotland

Sammanfattning: I samband med olje- och gasprospektering genomförda av OPAB, Gotlandsolja AB samt SGU har omfattande geofysiska mätningar (seismik) och borrhålsundersökningar gjorts. Studien som presenteras här baseras på data och information från dessa undersökningar med syfte till en geofysisk karaktärisering och tolkning av södra Gotlands tre ordoviciska kalkstensenheter samt den underliggande mellankambriska sandstenen, den så kallade Faluddensandsten. De ordoviciska kalkstensenheterna benämns, uppifrån som: Klasen-, Kvarne- och Bentonitkalksten. I arbetet presenteras även en övergripande bedömning av lagerföljdens lämplighet som tak- respektive reservoarbergart. Framtagna djupkartor och profiler visar tydligt den allmänna lutningen på berggrunden åt SSO. Tolkningen av geofysiska borrhålsloggar, framförallt Gammaloggen, visar att den studerade lagerföljden kan följas och korreleras lateralt mellan borrhål på södra Gotland. Generellt är lagerföljden homogent uppbyggd med likartade litologiska egenskaper som återspeglas i resultaten från de geofysiska borrhålsmätningarna. Studien visar att det är med hjälp av de geofysiska borrhålsloggarna möjligt att etablera en geofysisk typsekvens för den ordoviciska kalkstenssekvensen på södra Gotland. I den övre kalkstensenheten, Klasen, återfinns lokalt s.k. ”mounds” som består av linsformade slamhögar som utgör reservoarbergart för den olja som man utvunnit på Gotland. Dessa strukturer har en storlek av ett par hundra meter upp till någon km i diameter och kan vara 50–60 m höga. Förekomsten återspeglas som lokala avvikelser i borrhålsloggar samt i seismiska profiler som redovisas. Den undre delen av den ordoviciska lagerföljden uppvisar en mycket varierande lagring med bl.a. glaukonitisk skiffer, siltsten och alunskiffer som delvis starkt påminner om motsvarande lagerföljds uppbyggnad på Öland. Avsaknaden av biostratigrafiska dateringar medför dock att detta inte går att närmare verifiera. Resultaten från karaktäriseringen visar att det finns behov av kompletterande undersökningar, framförallt dateringar, som kan möjligöra en mer regional korrelation av lagerserien. Lagerföljdens laterala uthållighet, homogena fysikaliska uppbyggnad och inslag av bentonit talar för att den kan vara en bra takbergart för ev. lagring av CO2 i den underliggande Faluddensandstenen. Den senare tilltar i mäktighet söderut vilket också syns i profilerna från södra Gotland. Sandstenen består av en porös, kvartsarenit med bedömda goda reservoaregenskaper för lagring av koldioxid.