Distansavtalslagens utformning och tillämpningen av ångerrätten - Avtal med digitala tjänster och digitalt innehåll i fokus

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Distansavtalslagen har genomgått flera lagändringar och utvecklats i samband med digitaliseringens utbredning. Det har medfört en ökad användning av digitala tjänster och varor med digitalt innehåll. Utformningen av distansavtalslagens konsumentskyddande bestämmelser har även påverkats av moderniserade EU-rättsakter, som införts i syfte att harmonisera bestämmelserna för den gränsöverskridande handeln inom EU. Uppsatsen ämnar att redogöra för distansavtalslagens rättsliga utformning utifrån gällande rätt och införlivandet av EU:s rättsakter om konsumentskyddande bestämmelser i svensk rätt. Mer ingående kommer ångerrättens tillämpning i distansavtalslagen att utredas, med fokus på informationskravet och ångerfristen. Sedan tas det upp hur användandet av digitala tjänster och digitalt innehåll har påverkat utformningen av ångerättens undantagsbestämmelser, utifrån bestämmelser som 2 kap. 11 § 11 och 11 § 1 DAL. Med tanke på att det tidigare uppstått oreglerade rättsliga frågor i detta sammanhang och därav skapat utrymme för lagtolkning av olika rekvisit. En annan viktig aspekt är gränsdragningen mellan de två varianterna av avtal med digitala inslag samt ett fastställande av vilka rättigheter och skyldigheter som åligger både konsumenter och näringsidkare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)