Kulturreliktväxternas livskraft : en jämförelse mellan växtinventeringar av ödeträdgårdar i Skåne och Blekinge

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Kristianstad/Sektionen för lärande och miljö

Sammanfattning: Växter som kan nyttjas till vår fördel har utvecklats under en lång tid. Från bondestenåldern när kontrollen över skörden växer fram till att mer avancerade trädgårdar med kulturreliktväxter blomstrar upp i 1800-talets bondesamhälle. Syftet med arbetet är att jämföra kulturreliktväxter på torp och gårdslämningar i Hässleholms kommun. Även data från tidigare studier användes för att undersöka skillnaden mellan gårdar och torp samt undersöka om övergivnadsåret påverkar antalet kulturväxter som finns kvar. Övergivna gårdar hyste fler kulturväxter än övergivna torp och gårdarna hade fler träd och buskar än torpen. Torparen ville troligtvis ha växter med snabb avkastning och hade varken råd eller tid med prydnadsbuskar eller att plantera fruktträd som behöver flera år på sig att ge frukt. Övergivnadsåret påverkar inte artantalet och kanske att markanvändningen av platsen spelar en större roll än övergivnadsåret. Vi tycker att det gröna kulturarvet behövs lyftas fram tydligare då bevarandet av kulturväxter och deras historia är viktig. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)