Genomisk selektion på besättningsnivå : uppföljning av LD-projektet

Sammanfattning: Avelsarbete är ett viktigt ekonomiskt verktyg i mjölkkobesättningar idag och för att göra den mer effektiv kan man använda sig av genomisk selektion (GS). Genom modern teknik kan man idag segmentera och kartlägga en stor del av ett djurs genetiska förutsättningar och skapa genetiska markörer som visar vilka egenskaper ett djur är bärare av vilket ger en förståelse för vad som påverkar dess funktion och lönsamhet i besättningen. För att få ett tillförlitligt resultat krävs en stor referenspopulation vilket med fördel tar hänsyn till både hon- och handjur. Med hjälp av GS har man lyckats sänka generationsintervallet med 3,8 år hos vid framtagning av tjurfäder. GS möjliggör ett tidigt selekterande i besättningarna och säkerställer att rätt djur går vidare i avelsarbetet. VikingGenetics driver LowDensity-projektet (LD-projektet), LD står för att man inte analyserar hela genomet utan att man har kartlagt ca 10 000 genetiska markörer. Projektet subventionerar genetiska tester för lantbrukare som är villiga att testa alla sina djur. Detta skall öka motivationen att använda sig av GS vilket leder till en större referenspopulation och ett säkrare avelsarbete. Syftet med arbetet är att undersöka hur man kan motivera fler att använda sig utav genomisk selektion och göra det till en naturlig del av avelsarbetet på besättningsnivå. För att undersöka detta skickades en enkät ut till 163 stycken lantbrukare aktiva i LDprojektet. Svarsfrekvensen uppgick till 69,3 % och svaren visade på att intresset för genomisk selektion var fortsatt stort. Största fördelen med GS var enligt enkätsvaren att man underlättade avelsarbetet på kvigor som inte har fenotypiska avelsvärden och på så sätt underlättar utgallringen av djur i ett tidigt skede. Kritiken kring GS och LD-projektet låg bland annat i att svarstiden från det att lantbrukaren skickat in vävnadsprov till dess att ett genomiskt avelsvärde var tillgängligt ansågs vara för lång, en kortare svarstid skulle möjliggöra en ännu effektivare utgallring av djur som inte håller i besättningen. De tillfrågade lantbrukarna kände en viss oro inför att resultaten på GS inte speglade verkligheten tillräckligt bra för att men helhjärtat kunde satsa på GS. En bättre rådgivning och ett tätare samarbete mellan lantbrukare, rådgivare och VikingGenetics är önskvärt för att öka förståelsen och användningen av GS. 94% av de tillfrågade lantbrukarna vill fortsätta vara aktiva i LD-projektet.