Beskrivning av en akutmottagnings tillfällen av normalläge och dess tillfällen av emergency crowding/icke normala läge : Fokus patientsäkerhet

Sammanfattning: Bakgrund: Normallägen på en akutmottagning karaktäriseras av att processflödena till läkare inom 60 minuter är i majoritet framför triageprocessflödena. Emergency crowding beskrivs inträffa närhelst resurserna inte räcker till för att möta patienternas vårdbehov/upprätthålla normalläge. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur en akutmottagning såg ut avseende dess normala likaväl som dess icke normala lägen/tillfällen av emergency crowding. Intentionen var vidare att ur denna beskrivning identifiera orsaker/indikatorer för de båda lägena. Metod: Studien hade en kvantitativ, retrospektiv och deskriptiv design som baserades på registerdata omfattande mängd, flödesprocesser och flödesprocesstider från en sjukhusbunden akutmottagning. Resultat: Studien omfattades av registerdata baserade på totalt 2013 akutsökande under två studieveckor. Akutmottagningens resurser räckte totalt till för att upprätthålla ett normalläge i åtta och 12 ankomsttider beroende på studievecka. Inom dessa hade upp till 17-25 % av patienterna över 60-minuters processflöden till både läkare och triage och upp till 30-33 % läkarbedömdes inte inom triagetiden. De icke normala lägena inträffade i en majoritet av ankomsttiderna ena studieveckan och i hälften av ankomsttiderna den andra. Inom dessa hade upp till 55-56 % av patienterna över 60-minuters processflöden till läkare och triage och upp till 57-100 % av patienterna läkarbedömdes inte inom triagetiden. Medianakutbeläggningen var >100 % i en majoritet av ankomsttiderna. Sjuksköterskebemanningen var marginellt högre i samband med akutmottagningens normallägen medan patientinflödesfrekvenserna/60 minuter i princip såg likadana ut i normal- som i icke normala lägen. Totalt identifierades sju indikatorer för mottagningens normallägen samt för situationer av emergency crowding. Slutsats: Frekvensen av emergency crowding var hög under aktuella studieveckor och orsakerna identifierades bero på: 1) Övergripande sjukvårds-/organisationsstuktur där behovet av akutmottagningen som snabbdiagnos- och utredningscenter var omfattande. 2) Mottagningens resurser, organisation och arbetssätt utifrån beskrivningen av processflödena adderat med den överlag höga medianakutbeläggningen. 3) Sjukhusets resurser och organisation utifrån resultaten av akutmedianvårdtiderna när behov av en sjukhussäng uppstod.