Vulkaners betydelse för utvinning av geotermisk energi, Krafla och Hengill, Island

Sammanfattning: Island har perfekta förutsättningar för att utvinna geotermisk energi. Det är beläget på den mittatlantiskaryggen mellan två aktiva plattor som interagerar med den hotspot som ligger under Island. Formandet av jordskorpan i området är komplex, hotspoten och manteln produce- rar tillsammans stora mängder magma som har gjort att jordskorpan har blivit mer mäktig oceanskorpan. Dessa parametrar gör Island till ett land med unika dynamiska system som ger de bästa förutsättning- arna för att kunna utvinna samt förse sin befolkning med geotermisk energi.  I denna studie är det främst två vulkaner som undersöks, Krafla och Hengill som ligger på norra respektive sydvästra Island. Vid dessa platser har man tagit flera borrprover där man fått reda på sammansättningen av magman. Sammansättningen har gjort det möjligt att utföra flera olika teoretiska modeller för att ta reda på mag- makamrars betydelse för energiutvinning. Syftet med detta projekt är att ta reda på temperaturerna i magmakamrarna och vid vilket djup dessa ligger på. Detta görs för att få reda på värmekällans egenskaper som då också hör ihop med ener- giutvinning. Här undersöks också hydrologiska flödesriktningar från de båda vulkanerna till deras geotermiska anläggningar i samma område. Utifrån magmans sammansättning tillämpades en modell i Excel för få fram djupet ner magmakamrarna för båda vulkanerna. Den hydrologiska 2D-modellen gjordes i programmet Hydrotherm som utvecklades av U.S Geological Survey där främst två ekvationer användes, Darcy’s lag samt ekvationen för termisk energitransport. Den sista modellen visade värmeflödet i de båda vulkanerna.  Resultatet visar att Hengill har en magmakammare vid djup på 0,735 km och att medeltemperaturen är 1227°C. Vid Krafla ligger magmakammaren på ett djup av 15 km och medeltemperaturen är 1161°C. Värmeflödet är nästan 3 gånger större vid Hengill än vid Krafla och flödesriktingen av värmen upp mot ytan skiljde sig mellan de båda vulkanerna. Vid Krafla stiger värmen nästan helt vertikalt mot ytan men vid Hengill kan man istället se att värmeflödet visar en mer utåtriktad böjd rörelse mot ytan. Den här typen av information är det som avgör vart man placerar de planerade kraftverken för maximal utvinning.