Preliminär bedömning av den ekologiska statusen i Enköpingsån

Sammanfattning: Under våren och sommaren 2005 utfördes en studie av Enköpingsån och Långtorabäcken för att göra en preliminär bedömning av den ekologiska statusen i åarna. Vilket gjordes genom att undersöka bottenfaunan och den fysiska miljön i och kring vattendragen. Befintliga data på totalfosfor för Enköpingsån användes för att bedöma åns kemiska status. Bedömningar har gjorts utifrån befintliga bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag. Enköpingsån bedömdes preliminärt ha en hög ekologisk status utifrån biologiska kvalitetsfaktorer (bottenfauna). Bedömningen gjordes utifrån de biologiska indexen DSFI, ASPT och Shannon-Wieners diversitetsindex. Samtliga index uppvisade små eller inga avvikelser från jämförvärdet (referensvärdet) för den boreonemorala regionen. Ett alternativt sätt att bedöma ekologisk status är att inkludera kemiska kvalitetsfaktorer. I den här undersökningen beräknades därför avvikelsen från jämförvärdet för totalfosfor för Enköpingsån. Detta visade på extrema avvikelser från jämförvärdet vilket preliminärt motsvarar en dålig kemisk status. Vid sammanviktningen mellan biologi och kemi bedömdess tatusen utifrån den kvalitetsfaktor som uppvisade det sämsta resultatet, i det här fallet alltså kemin. I motsats till det goda resultat som biologin visade bedömdes nu istället Enköpingsån till att vara av dålig status. Med utgångspunkt från att biologin väger tyngre kan alltså Enköpingsån preliminärt bedömas till att ha en hög ekologisk status. Emellertid kommer den dåliga kemiska kvaliteten att påverka biologin nedströms, t.ex. Mälaren. Utöver jämförelsen med bedömningsgrunderna gjordes även försök att hitta vattendrag i området som skulle kunna betraktas som referensvattendrag vid bedömningen av Enköpingsån. Jämförelser gjordes dels med en annan provtagningslokal i Enköpingsån (provlokal U), delsmed Långtorabäcken och Skattmansöån. Långtorabäcken uppvisade emellertid sämre biologisk kvalitet än Enköpingsån. Vid de övriga två jämförelserna skulle en status motsvarande högerhållas vid jämförelse med provlokal U medan en jämförelse med Skattmansöån skulle medföra att ån bedöms till en måttlig status. Motsvarande jämförelse gjordes inte för kemiska kvalitetsfaktorer. Antalet taxa som hittades i Enköpingsån och Långtorabäcken var relativt likvärdiga. Emellertid fångades såväl dagsländor som bäcksländor i Enköpingsån vilka båda är grupper som inte hittades i Långtorabäcken. Stora variationer kunde ses inom Enköpingsån, som provtagits på 3 olika lokaler. Diversiteten inom gruppen EPT-taxa var låg och dominerades framförallt av nattsländor (Trichoptera) för båda vattendragen. Dessa dominerades i sin tur av husbyggande nattsländor av typen Limnephilidae och frilevande nattsländor av typen Hydropsychoidea. Dessa organismgrupper gynnas av näringsrika miljöer. Kvoten mellan aktiva- och passiva filtrerare visade att Långtorabäcken hade ett mycket störreinnehåll av passiva filtrerare, framförallt knottlarver (Simulidae). Detta indikerar att Långtorabäcken har en högre halt av suspenderat organiskt material. Undersökningen visade också att en provtagningsmetod för bottenfaunan bör användas som placerar ut provpunkterna längs transekter. Orsaken är att ett större antal habitat täcks vilket gör att flera individer och flera taxa fångas. Vilket innebär att en säkrare bedömning av den ekologiska statusen kan göras.