På spaning efter universitetet - Om forskning och högre utbildning i den globala kunskapsekonomin

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks hur sociala, politiska och ekonomiska förändringar kommit att forma dagens moderna universitet. Detta i bemärkelser som forskning, undervisning och lärar – och forskarprofessionen. Genom en studie av aktuell litteratur på området, kombinerat med intervjuer med representanter från några av Lunds universitets fakulteter, har vi diskuterat hur man idag betraktar frågor som styrning av forskning, autonomi, undervisning och relationen mellan universitetet och samhället. Vårt historiska nedslag inleds från och med efterkrigstiden under 1900-talet, där vi ämnat spåra de förändringar som idag ligger till grund för dagens samhälleliga villkor. Vi ser bland annat rötter i neoliberalismen, och i förlängningen New Public Management, men även nya förutsättningar i den ekonomiska produktionsprocessen som viktiga parametrar i denna förändringsprocess. Med betoning på universitetet som organisation, universitetslärar- och forskarprofessionen samt hur processen av nyttiggörandet av kunskap sker så kan vi dra några primära slutsatser ur vår uppsats. Ett resultat vi arbetat fram är att universitetet i viss mån kommit att inordnas som en komponent i ett ekonomiskt-politiskt landskap med fokus på arbetsmarknadsförsörjning och ekonomisk tillväxt. Den kunskap som värdesätts tenderar att falla på tillämpad forskning som snabbt kan kommodifieras, medan grundforskningens tryggande nedprioriteras. Samtidigt har undervisningen kommit att mekaniseras och fokus hamnat på direkt yrkesanknytning. Detta försäkras genom en starkare styrning av forskning och en omdefiniering av den funktion en utbildning anses ska ge. På flera sätt har dessa förändringar kommit att bidra till att utmana lärar- och forskningsprofessionen, och i viss bemärkelse leda till en avprofessionalisering, men även öppnar upp för möjligheten att förnya professionen.