Arbetslivs-, kultur- och samhällsinslag i svenskundervisningen för invandrare. En beskrivande undersökning

Sammanfattning: Svenskundervisning för invandrare är en mångfacetterad verksamhet med många olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar främst till att ge kursdeltagarna språkliga kunskaper och färdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhällsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i språkets roll som kulturbärare samt i undervisningens kommunikativa mål som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhällsstudier är olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det är svårast att undervisa i. Andra former av kulturundervisning, som t.ex. statsskicks-, fin- och folkkulturfrågor, anses vara mer tillgängliga för både läraren och kursdeltagarna. Syftet med detta arbete är att kartlägga, jämföra och analysera förekomsten av samhälls-, arbetslivs- och kulturinslag inom ramen för lärarledd undervisning i svenska för invandrare (sfi) i Göteborg. Uppsatsen är uppbyggd kring en blandad metod med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Kartläggningen av lärarledd undervisning genomförs med hjälp av en enkätundersökning. Urvalsgruppen i undersökningen består av verksamma sfi-lärare som arbetar på 7 (av sammanlagt 8) sfi-skolor i Göteborg och omfattar sammanlagt 96 lärare av ca 130 möjliga. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna är medvetna om att arbetslivs-, kultur- och samhällsundervisningsinslag är nödvändiga och självklara delar i sfi-undervisningen. Samtidigt visar det att de olika områdena får olika mycket uppmärksamhet och undervisas främst om med hjälp av olika undervisningsmetoder. Vardagslivsundervisningen visar sig i undersökningen vara det mest förekommande kulturundervisningsinslaget i sfi i Göteborg. I resultatet framgår det även att de praktiska tillvägagångssätten i arbetslivs-, kultur- och samhällsundervisningen är mindre vanligt förekommande. Vid analysen av möjliga samband kommer det fram att det finns en möjlig korrelation mellan lärarnas ämnesundervisningserfarenhet och deras val av undervisningsmetoder i den samhällsorienterade undervisningen.