Är lättläst skönlitteratur anpassad för alla?

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker hur väl anpassade lättlästa texter är för personer med svenska som andraspråk. Behovet av lättlästa texter ökar ständigt och tack vare globalisering är det nu viktigare än någonsin. Med utgångspunkt i teorier om lättläst svenska samt andraspråksinlärning har jag analyserat ett kapitel ur den lättlästa versionen av Selma Lagerlöfs Körkarlen. Uppsatsen ämnar fylla ett kunskapsgap gällande lättläst skönlitteratur. Metoderna som använts är textanalys, en korpusundersökning samt en enkätundersökning. LL-förlaget, en del av Myndigheten för tillgängliga medier, hade en önskan att veta om deras lättlästa böcker i praktiken är anpassad för deras målgrupp: personer med olika typer av lässvårigheter. Enkätundersökningen gjordes i en SFI-klass och undersökningen visar att det finns luckor mellan LL-förlagets egna riktlinjer gällande hur lättläst litteratur ska skrivas och den lättlästa versionen av Körkarlen som de ger ut. Detta framgick främst i antalet ord informanterna inte förstod. Korpusundersökningen kunde också visa att många av orden som används i boken är väldigt ovanliga. Det innebär att LL-förlagets riktlinjer gällande hur lättläst litteratur ska skrivas, inte fullständigt följs i Körkarlen. Den lättlästa versionen av Körkarlen är bara ett exempel och undersökningen visar att det finns brister som är värda att uppmärksamma. Det uppmärksammar att det kan finnas fler klassiker som inte når sin målgrupp och att det krävs fler studier för att undersöka hur anpassad lättläst skönlitteratur är i praktiken.